En rektor på en skola i Småland har stoppat en skolavslutning i kyrkan för sin skola. Jag läser ett uppfriskande debattinlägg från Alf Svensson i Svenska Dagbladet där han bl a säger detta:
Och då kan det ju hända att någon påverkan kommer att äga rum, att någon läser julevangeliet eller något annat stycke ur ”böckernas bok”.
Det kan väl inte ens ärkebiskopen vara emot. Och nere i ”bibelbältet”, på småländska höglandet, torde man tiga men uppfatta det som högst rimligt."
ALF SVENSSON, riksdagsledamot och tidigare partiledare för kd
Egen kommentar: Jag förstår inte - återigen - har vi i Sverige drabbats av någon slags hybris och skräck för att dela med oss våra traditioner till alla svenskar oavsett etniskt ursprung och religion. Detta av en REKTOR som ska vara med och utbilda våra unga att förstå hur det svenska samhället fungerar. Hur man nu än ser det så består vårt samhälle även av kristna. Hur man än ser det är vårat lands grundlagar genomsyrade av den kristna traditionen och vårat samhälles värderingar i stort grundas även de på vår kristna tro.
Jag kan för mitt liv inte tro att muslimerna känner sig kränkta av att gå i kyrkan två gånger per år lika lite som jag känner mig upprörd av en böneutropare som ropar ut sina böner från en Turkisk moské utifrån minaretet när jag är på semester. För mig är det en del av det landets historia och en del av den exotiska ljudbilden som jag fascineras av.
Jag tycker det är oförskämt att bestämma vad som är kränkande eller inte för människor i skolorna när det gäller religion. Jag är helt och fullt övertygad om att människor som är troende vilken religion man än har - uppskattar att möta andras tro.
Kanske det är så illa här igen - att jag inte fattar detta för att jag aldrig skulle räkna mig mer värd än någon annan - eller inte kunna respektera någon annans tro. Jag tror starkt på den gyllene regeln och försöker leva efter den så gott jag kan.
3 kommentarer:
Det behöver inte rimligtvis bara vara muslimer eller folk med annan religion som tar illa upp av att gå till kyrkan. Att fira en högtid i kyrkan är inte detsamma som att gå på ett studiebesök i utbildningssyfte. Jag är inte kristen och har alltid via skolan tvingats till kyrkan under jul, påsk och andra högtider för att detta förutsätter att det är mina traditioner som etniskt svensk. Kyrkan har aldrig varit en del av mina traditioner och jag vill inte fira högtider där. Däremot kan jag uppskatta ett besök i kyrkan för att studera arkitektur eller liknande. Dessutom ska skolan vara icke-konfessionell och då rimmar det illa att samtliga högtider firas i den svenska kyrkan, detta trots att vårt samhälle är uppbyggt på kristna värderingar.
Jag förstår hur du tänker och jag respekterar din åsikt, så klart.
Jag skulle vilja fråga dig Sofia om jag får?
Tycker du att kyrkan är skrämmande? Vad tänker du när du är i en kyrka för att fira bröllop, dop eller är där på en begravning?
Vart vänder du dig i livet om det inträffar en svår kris?
Visst skolan ska vara icke-konfessionell och det är den. Det är bara så att det är en gammal tradition att fira avslutning i kyrkan och jag kan inte se något fel i det. Jag bara undrar vad som känns så fel för dig efter som du reagerar så starkt på det?
Jag är intresserad av hur människor tänker för att jag finner människor väldigt spännande. Hoppas du har tid att svara mig.
Ser fram emot flera kommentarer,
//Harriet
Självklart tycker jag att kyrkan är skrämmande. Den representerar så mycket som jag tycker är fel och de gör de utan att blinka. Titta till exempel på hur homosexuella behandlas, hur kvinnor behandlas och har behandlats genom tiderna. Kyrkan och religion över huvud taget är den makt som står för folkmord och utrensning, förföljelse och så vidare. Detta är dessutom något som det blundas för inom skolan. Ett kort ord om korståg kanske nämns.
Jag har inte döpt mitt barn och går inte på begravning. Om jag gifter mig kommer det inte heller att ske i kyrkan. Jag är helt enkelt inte troende och kommer inte att fira mina högtider på en plats där det förutsätts att man är troende. Det jag vill fira eller sörja kan jag göra på andra platser. Detsamma om en kris skulle uppstå. Antingen genom vänner eller annan professionell samtalsterapi.
Anledningen till att jag reagerar starkt är just det lätt blinda tankegångar som förs. Tradition används ofta. Vi har haft en tradition av att bränna kvinnor på bål (som också är kyrkans verk), men det är inget vi utövar i dag. Det jag efterlyser är ett kritiskt tänkande och tankeställare kring varför vi gör som vi gör.
Kyrkan borde inte heller döpa barn vars föräldrar väljer att göra det enbart av tradition och inte av tro.
Jag respekterar att människor tror och kan till viss del också förstå varför man söker något tröst i en tro. Det jag tycker är hemskt är när alla förutsätts delta bara för att man är född i det landet eller är boende där.
Vänliga hälsningar,
Sofia
Skicka en kommentar