Nu mår jag lite bättre mentalt...

Det svartaste svarta molnet har lättat och lyft sin kos för nu.

Jag får nog inse att även fast jag upplever att saker och ting är på ett sätt - så måste jag TIDIGARE våga fråga någon om det jag upplevt stämmer med vad de har sett, känt eller upplevt.

Den bästa bilden jag fått i mitt liv är ju koppen med örat som man inte ser om man sitter runt koppen från "rätt håll", detsamma gäller ju formen från sidan och hur den ser ut både uppifrån och underifrån.

Jag ska tänka på den oftare och öva mig att stoppa de negativa tankarna som "Olle i grind". Det blir en ny övning för mig att fokusera på. För i det hela som nu har varit är JAG den som tagit mest skada. Varför bär jag mig så dumt åt mot mig själv och projicerar min egen rädsla för otillräcklighet och osäkerhet på andra.

Bara att kämpa på!

EN vecka kvar tills vi åker till Lund nu.

Peace