Bilden har jag tagit utanför The African-American Museum med min mobiltelefon Sony Ericsson W 200i när vi var i Detroit, Michigan. Rätt bra bilder för en mobilkamera tycker jag.Vill du veta mer om vad som är på gång i Sverige och när det gäller gospelmusiken, framträdanden och festivaler. Klicka på rubriken så kommer du till Gospel.nu som är en utmärkt informationskälla för dig som är nyfiken.
_____________________________________________________________
Gospelmusikens rötter antas komma ifrån ”Negro spirituals”. Dessa sånger sägs ha skapats över en period på 300 år. Det var när slavarna, som kom från Afrika, tog med sig sitt musikaliska arv.
Afrikanens liv drogs upp med rötterna när denne fördes som slav till bla Amerika. De fick oftast inte åter se sin familj, när de såldes på stora marknader till bl.a vita plantagägare. När slavarna kom dit, där de skulle arbeta fick de inte tala sitt språk, sjunga sina sånger, använda sina instrument eller utöva sina religioner. Detta, för att de vita herrarna inte ville, att de skulle växa sig starka. Från början så ville inte de vita plantageägarna, att slavarna skulle lära sig kristen tro, eftersom den talar om, att alla människor är lika. Men sedan inträffade något som bidrog till att slavarna, skulle vara med, vid olika kristna möten och sjunga de kristna sångerna. Dessa sånger tyckte slavarna var meningslösa för dem, så de hittade på egna. De gjorde om melodierna och sjöng dem på sitt eget sätt. De sjöng dem med långsamma, innerliga toner och med en djup ”feeling” och det fanns en naturlig respons hos publiken som gjorde att de medverkade med improvissation. Sångerna kom till runt lägerelden eller ute på fältet.
Afrikanens liv drogs upp med rötterna när denne fördes som slav till bla Amerika. De fick oftast inte åter se sin familj, när de såldes på stora marknader till bl.a vita plantagägare. När slavarna kom dit, där de skulle arbeta fick de inte tala sitt språk, sjunga sina sånger, använda sina instrument eller utöva sina religioner. Detta, för att de vita herrarna inte ville, att de skulle växa sig starka. Från början så ville inte de vita plantageägarna, att slavarna skulle lära sig kristen tro, eftersom den talar om, att alla människor är lika. Men sedan inträffade något som bidrog till att slavarna, skulle vara med, vid olika kristna möten och sjunga de kristna sångerna. Dessa sånger tyckte slavarna var meningslösa för dem, så de hittade på egna. De gjorde om melodierna och sjöng dem på sitt eget sätt. De sjöng dem med långsamma, innerliga toner och med en djup ”feeling” och det fanns en naturlig respons hos publiken som gjorde att de medverkade med improvissation. Sångerna kom till runt lägerelden eller ute på fältet.
Texterna som användes var från början tagna från de vitas psalmer, men sedan kom texterna att handla om sådant som slavarna hade fått höra när Bibeln lästes eller vardagliga händelser. Influenser från Gamla testamentet var det som mest användes när de skapande sina sånger som tex. berättelsen om Moses uttåg ur Egypten. Det fanns även texter i nya testamentet som inspirerade dem, som den om Jesus korsfästelse. De sjöng som det var de själva som korsfästes, de kände Jesus smärta när de blev misshandlade osv. Det finns få spirituals som handlar om Jesus födelse, detta kan finna en förklaringen i, att julen inte hade någon positiv betydelse för slavarna. Slavägarna var kanske inte så trevliga att ha att göra med när de festade hårt.
Ofta handlade texterna om vad slavarna längtade efter tex. friheten. Detta var ju något som de inte kunde tala öppet om. De sjöng om det i stället, liksom de sjöng om sina liv, de vita plantageägarna osv. Eftersom texterna kunde tolkas på olika sätt så betydde de för slavarna en sak och de vita plantageägarna hörde en annan text. Sångerna användes även, att skicka dolda meddelande mellan slavarna. När de sjöng texter om tex. Canaan, Promissland, Heaven eller Home så sjöng de om friheten i norr (Kanada). Till Kanada gick nämligen en ”underjordisk järnväg”, som bestod av olika flyktvägar från södern som slavarna rymde för att komma till friheten. Orden som finns runt en järnväg användes som kodord för att ingen annan skulle förstå vad de menade. Kyrkan var ”stationen” och där kunde det höras meddelanden om att det gick ”ett tåg”, snart.
Ofta handlade texterna om vad slavarna längtade efter tex. friheten. Detta var ju något som de inte kunde tala öppet om. De sjöng om det i stället, liksom de sjöng om sina liv, de vita plantageägarna osv. Eftersom texterna kunde tolkas på olika sätt så betydde de för slavarna en sak och de vita plantageägarna hörde en annan text. Sångerna användes även, att skicka dolda meddelande mellan slavarna. När de sjöng texter om tex. Canaan, Promissland, Heaven eller Home så sjöng de om friheten i norr (Kanada). Till Kanada gick nämligen en ”underjordisk järnväg”, som bestod av olika flyktvägar från södern som slavarna rymde för att komma till friheten. Orden som finns runt en järnväg användes som kodord för att ingen annan skulle förstå vad de menade. Kyrkan var ”stationen” och där kunde det höras meddelanden om att det gick ”ett tåg”, snart.
Eftersom afrikanerna inte fick använda sina tillverkade instrument använde de det instrumentet de hade, rösten, de sjöng ofta acapella med handklapp och fotstamp som ackompanjemang. Call and respons/anwer ingår i sångsättet för spiritualer: en försångare sjunger och församlingen svarar.
Alla spirituals är inte ”negrospirituals”. Det finns även vita spirituals. Sedan beror det på vart spiritualen är gjord (komponerad), är den gjord tex. vid Mississippi floden så kallas de ”roostabouts”. Sedan beror det på om sången gjordes i arbetet eller på fritiden den som gjordes på arbetet var ”worksongs-plantagesongs” och den som gjordes på fritiden vad ”socialsången”. Det finns fler: ”Jubilees and shouts”, ”shout and ringshouts”, ”sorrowsongs”.
Alla spirituals är inte ”negrospirituals”. Det finns även vita spirituals. Sedan beror det på vart spiritualen är gjord (komponerad), är den gjord tex. vid Mississippi floden så kallas de ”roostabouts”. Sedan beror det på om sången gjordes i arbetet eller på fritiden den som gjordes på arbetet var ”worksongs-plantagesongs” och den som gjordes på fritiden vad ”socialsången”. Det finns fler: ”Jubilees and shouts”, ”shout and ringshouts”, ”sorrowsongs”.
För att ta reda på mer om Gospelmusikens rötter Här är några sidor på Internet som kan vara kul att besöka
http://www.africanamericanspirituals.com/ http://www.lclark.edu/~ria/SPIRIT~1.HTM/http://www.nationalgeographic.com/features/99/railroad/http://www.ea.pvt.k12.pa.us/htm/Units/lsDevon/DFormSS/UGRRcodes.htmhttp://www.ea.pvt.k12.pa.us/htm/Units/lsDevon/DFormSS/UGRRcodes.htm http://www.haderslev-gym.dk/hold/99a/ugrr.htm
Förslag på böcker Lehmann, T .(1963). Negro spirituals - En bok om ursprunglig folksång. Stockholm: Diakonistyrelsens bokförlag Israelsson, C; Sundling, K .(1995). Populärmusikens historia. Gislaved: svensk skolmusik AB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar