Ojjojj oj

Nu har jag börjat ta tag i vikten igen - skönt! Nu äter jag sallad så mycket jag kan och har börjat med en timmes promenad innan sängdags. Hoppas att jag orkar vara disciplinerad och hålla i detta nu. Jag ska köra så här tills det blivit rutin innan jag ändrar något nytt. Det ska gå!

Sista helgen med gänget blir det ju nu när det är sista helgen med Körslaget. Jag hoppas verkligen att våra Norrländska kollegor i Bollnäs laget Team Hanna ska ta hem hela shoottaballongen såklart! De har varit så duktiga och har verkligen gett järnet hela tiden. HEJA BOLLNÄS!

NÄSTA vecka börjar jag jobba heltid!! Det är helt galet kul! Jag hade räknat ut mig från arbetsmarknaden själv bara för ett år sedan, min husläkare ville göra mig till sjukpensionär på 100% - vad glad jag är att jag kommit på bättre tankar. Jag är oändligt tacksam att jag har fått en så bra praktikplats på Återkommande Mode - det har stärkt mig oerhört. Dessutom har jag fantastiska handläggare i Faros projektet som tror på mig och är villiga att lyssna på vad jag har att säga. Jag blir lika förvånad varje gång som någon lyssnar på mig...

EN sak som suger i mitt liv just nu ÄR - förutom magen alltså - talet om att dra ned resurser på Johannas skola i Nacksta. Detta innebär dessutom att man funderar på att ge Johannas assistent sparken! Jag blir galen - nu får jag börja fundera hur jag ska lösa det också. VARFÖR kan inte Johanna och jag få NÅGON som helst ro i vårt liv? Varför måste ständigt kommunen som ska skydda hennes behov enligt SOL vara de som tar och drar undan mattan under hennes fötter hela tiden?

Jag ska ladda och beskriva hennes situation imorgon - nu orkar jag inte - känner mig lite uppgiven och suckar mycket igen. MEN jag har ett gott stöd hemma och jag VET att det till slut blir så att vi får rätt i alla fall.

Varför ska Johannas situation hotas ideligen? Varför kan inte någon fatta att det är ett människoliv det handlar om? Varför vågar ingen ta ett reellt ansvar? VARFÖR har inte hemundervisning erbjudits min dotter?

Usch, mycket att fundera på och mycket att ta reda på. Kanske man ska skriva till FN och beskriva hennes situation för delegaterna där? Tror ni det får någon effekt? Kanske skriva till EU?

Orolig, besviken, arg och ledsen.