Trampar krigsstigen igen!

Har idag skickat in denna fråga till Benny Eriksson ( s ) som en av de ansvariga politikerna i Västernorrlands läns landsting. Tror ni att de vågar svara för sig? Jag hoppas det för jag vill verkligen veta.

HEJ! Jag är en patient med typ II diabetes och numer insulinbehandlad. Jag har ett BMI som ligger på strax över 37 idag. Jag har haft operation mot min överviktsproblematik förut men den blev tillbakakopplad (tarmshunt) då man ansåg att denna orsakade min ledvärk. Jag vill flytta min remiss till Ersta sjukhus för att en snabbare bedömning och handläggning av en GBP skall göras och där det innebär att från mitt första besök där till jag blir opererad tar det ENDAST 4,5 mån. I Sundsvall på sjukhuset där har jag först väntetid till i november innan jag ens får träffa kirurgen, därefter är det ett år i någon obskyr kurs som väntar. FÖRST efter denna kurs kan en operation komma ifråga. Jag förstår inte vart problemet ligger. Jag vill flytta remissen och därmed skall ni väl vara glada att slippa ha mig som väntande patient under tiden. Vill också tillägga att jag är undersköterska, har min far och min lillebror opererade och vet vad det innebär. Dessutom har jag ju opererats med annan metod med 40 kg som viktnedgångsresultat. För mig är det glasklart att landstinget måste följa lagen för genom att förorda sk kurs inför obesitaskirurgi så smiter man ju undan från sitt ansvar gentemot formeln för rimlig väntetid inom sjukvården. Vad blir billigare? Jag fortsätter öka i vikt och blir sämre i min diabetes - ELLER - att jag får remissen flyttad och blir opererad och min diabetes kanske helt går tillbaka. Vilken samhällskostnad är den som värderas som mest värdefull? Nu har jag inte ens dragit in socioekonomiska hänsyn eller övriga vinster för samhället i detta. Våga gärna svara, //Harriet Olsén

Bor du i Västernorrlands läns landsting och har en fråga till ansvariga politiker gör det HÄR.

Känns lite uppfriskande att orka vara på krigsstigen igen...

SVT1: Debatt om Hemlösa bl a.

Det är inte Bianca på bilden här ovan.

Det är ju helt otroligt dåligt att det inte går att få ett hem trots att man inte har drogproblem eller lever något annat liv i misär.

Blev helt rosenrasande över att Bianca med lillpojken på tio månader inte blir erbjuden hjälp till lägenhet i Skärholmen i Stockholm. Hon fick till svar att Socialtjänsten inte är en bostadsförmedling! Vilken kränkning! Hon har levat i ett av socialtjänsten skapat missförhållande under fem år från och till. Ändå ser både hon och sonen rätt välmående ut - detta trots en känsla av mindre värde som måste infinna sig, en känsla där just hon och hennes son inte är värda att satsa på. Bianca är ju väldigt ung och mycket ansvarsfull.

Tänk om hon fick tillgång till bostad, socialbidrag och även ett dagis. Det skulle säkert inte dröja länge innan hon skulle känna sig trygg och efter något år skulle hon säkert vara redo att studera eller söka arbete. Jag anser att detta är en av vårt samhälles mest beklämmande brister. Det hjälper inte att skämmas för att det inte fungerar - sopa under mattan tekniken och syns inte finns inte är inte applicerbart på människors liv. Vi måste lära oss att värdera människors liv högre.

Jag såg att det rullade sms meddelanden i bakgrunden och jag läste ett av dem som sa; Varför är det ett storstadsproblem med hemlösa? Som svar på det så kan jag säga att tyvärr så är det inte begränsat till storstäderna. Jag vet att det finns ett antal hemlösa i Sundsvall också. Det finns t o m en familj utan hem här. I socialdemokratiskt/miljöparti styrda Sundsvall så är detta ett faktum idag.

Vi måste gå in med rätt resurs till varje människa - det går inte att tro att en lösning passar för alla. Varje människa är unik. Varje människas liv är unikt. Varje människas förutsättningar skiftar från person till person. Vi måste idag INDIVIDUALISERA stödet till de som behöver vår hjälp. En lösning går inte att applicera på alla människor.

Det finns inga genvägar, politikerna måste skaffa sig större kunskap, möta människor, se verkligheten och inte bara en bunt siffror i en statistisk tabell. Varje siffra i dem motsvarar en människa och en individ.

Ansvar kostar och det ska kosta på att vara folkvald.

Hjälp Bianca och hennes son på riktigt - inga tillfälliga lösningar skapar trygghet i livet.

Läs mer på Svt.se

//arg mamma