Translate

tisdag, februari 12, 2008

Aspergers Syndrom

... är något som min äldsta son Jesper har. Här kommer en beskrivning jag hämtat på Neuronätet:


Aspergers syndrom

Personer med Aspergers syndrom har stora svårigheter att förstå avsikten bakom andra människors beteenden och de uppfattar många situationer på ett annorlunda sätt.
Enligt Gillberg (1997) är Aspergers syndrom idag ett av de mest omtalade tillstånden inom psykiatrin. Patienter inom vuxenpsykiatrin som man tidigare haft svårt att diagnostisera, har visat sig ha Aspergers syndrom. En del har tidigare fått någon annan diagnos. Många som har huvuddiagnos Aspergers syndrom har också ADHD-symtom.
En studie gjord av Agneta Nydén (2000) vid Göteborgs universitet visar att barn med autistiska drag har en mycket god förmåga att se detaljer, har ett konkret tänkande, men stora svårigheter att se sammanhang och helheter. Barn med Aspergers syndrom är ofta språkligt begåvade men har i övrigt likheter med dem som har "klassisk autism". Nydéns studie visar att i princip alla barn med autism kan testas redan från två års ålder vilket man inte tidigare trodde var möjligt. Testresultaten var också förhållandevis stabila över tid.

Begreppet "theory of mind" innebär förmåga att tillskriva människor mentala tillstånd och kunna föreställa sig hur de tänker och känner, d.v.s. att själv förstå verkligheten och förstå hur andra uppfattar den. Med "theory of mind" kan man föreställa sig hur andra tänker, reflektera över sina egna tankar och beteenden samt förstå avsikten med andra människors handlingar. En person med autism förstår inte att andra människor har ett inre liv med tankar och känslor. En person med Aspergers syndrom förstår detta men förstår inte hur andra tänker och känner. En distinktion mellan Aspergers syndrom och autism är gradskillnaden i "theory of mind" enligt

Tore Duvner:
"barnet med autism lever i sin egen värld, medan barnet med Aspergers syndrom är i den här världen men på egna villkor"(1998 s.102).

Symtom

Redan som barn har många med Aspergers syndrom en störd sömnrytm, lider av bristande uppmärksamhet och är överaktiva. Eller tvärtom att de är stillsamma, har dålig kroppslig följsamhet och stirrande blick. En del beskrivs som ovanligt snälla och lättskötta under spädbarnsåret, kanske de varit ovanligt nöjda med att bli lämnade ifred. Den stillsamma och försiktiga gruppen gör inte mycket väsen av sig om man håller sig till invanda rutiner.
Tidigt märks detaljminne och detaljintresse hos dessa personer. Många framstår som oerhört envisa, med liten förmåga att anpassa sig till rutinförändringar. De har svårt att följa andra människors initiativ och visar ett uttalat motstånd mot förändringar.

Det finns en grupp som tidigt är mycket aktiva och som kan uppfattas höra hemma under diagnosen ADHD. Dessa personer förefaller som barn vara orädda, distanslösa, påflugna och samtidigt ointresserade av andra människor. Går man däremot utanför ramarna kan barnet bli rasande. Troligtvis finns det ytterligare en grupp med Aspergers syndrom som barn tidigt är avskärmade och mer självförsjunkna. Gemensamt för dessa olika grupper är troligtvis svårigheten att rikta uppmärksamheten mot andra människor. En förmåga som är viktig för att kunna delta i det sociala samspelet. En del barn med Aspergers syndrom kan ge ett lill-gammalt intryck. Närstående upplever i allmänhet inte att barnet är kontaktlös eller kontaktstört. En del barn tycker mycket om kroppskontakt och en del kan vara mycket beroende av sina närmaste. Endast ett fåtal tycker intensivt illa om kroppskontakt.

Kraven på social anpassningsförmåga ökar med stigande ålder vilket medför att en del svårigheter blir mer iögonfallande, andra svårigheter minskar när de blir äldre.

Diagnos

Diagnos ställs oftast inte förrän i skolåldern. Tre eller fyra barn på 1000 födda har symtomen före eller i skolåldern enligt Christopher Gillberg (1997). Ungefär lika många har störningar på gränsen till Aspergers syndrom. Pojkar har symtom oftare än flickor, ungefär vart 5:e fall är en flicka. Det är vanligt att barn som får diagnosen har en utveckling som påminner om den man ser hos barn med diagnosen DAMP eller ADHD.

Det är överhuvudtaget vanligt med överlappningar mellan DAMP och Aspergers syndrom och diagnoserna övergår ibland i varandra. Grundproblematiken är densamma men symtomen varierar i olika åldrar. Symtomen är i allmänhet som mest uttalade i åldern 7 till 12 år. Det är vanligt att barn med Aspergers syndrom diagnostiseras först när de börjar i skolan.

Det var så skönt för mig när jag hittade denna information på den här länken: http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_aspergers_syndrom.htm

Om ni misstänker något liknande så är detta en bra länk att hitta info om och för att se vad som eventuellt stämmer på ditt barn.

Jag har kämpat genom Jespers hela skoltid för att han skall få rätt hjälp och stöd men har mötts av mest döva öron och en ovilja att vilja se problematiken för hans del. Detta har gjort att jag fått kämpa helt själv och lära mig vad som funkar och inte i vår vardag. Det är inte lätt att klura ut vad det är som felar när man i början inte riktigt förstår vad det är han har för problematik. Tyvärr har jag nog gjort honom illa av okunskap psykiskt några gånger men vi har nu hittat en väg som verkar fungera och Jesper har aldrig mått så bra som han gör nu.

Vi har äntligen fått tid till Unga Vuxna och nu kanske det kan hända något äntligen. Det är ju verkligen i sista momangen eftersom Jesper blir 19 år i september...

//mamman

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Harriet
Tråkigt att ni fått kämpa så för att få förståelse och rätt hjälp till Jesper, själv har jag bra erfarenheter när det gäller hjälpen till min son. Vill du dela tankar och funderingar så får du gärna höra av dig
/kram
/nina

Annica Enroth sa...

Hej harriet!
Jag och min mamma vet exakt hur det är. Min mamma har kämpat och kämpat men fått endast döva öron tillbaka sen jag var 2 år. när jag var 12-13 blev jag utredd och strax efter min 14 års dag var utredningen klar. Blir 23 i år så jag har haft mina diagnoser i 8 år. Jag och min mamma har haft våra duster genom åren för att även hon var oerfaren. Jag förstår verkligen inte hur min mamma orkade med mig. Särskilt när jag var lite äldre då hon hade ett till barn att ta hand om samt ett på väg.. Men jag är glad att hon aldrig gav upp om mig. Att hon fanns där och stod på sig. Hon är min bästa vän idag. Jag hoppas verkligen att jesper och du får rätt hjälp.. Önskar er all lycka till!