Det där med att söka arbete....

Jag är på en ny plats i mitt liv och jag söker arbete som en tok. Det är verkligen inte lätt och ändå har jag två gymnasieutbildningar och har läst in tredje året på gymnasiet med goda betyg. Jag är hyfsat frisk, singel och har vuxna, utflugna barn. Det enda som jag har ansvar för utom mig själv är min hund, även om hon är lika kär som ett barn för mig.

Disa är en mix av amstaff, pitbull, rottweiler och är nu 1 år och 9 månader gammal. Hon är min ögonsten som älskar att bada, pussas och ha kroppskontakt. Hon älskar alla människor, andra hundar och katter. Hon är pratig och glad. Min älskade lovebug! 

Tillbaka till rubriken...

Idag kom så alltså ytterligare ett sånt där mejl om att, vi skriver för att meddela att... bla bla bla bla... trots en intensiv process med många sökande..... bla bla bla... valt att gå vidare med andra sökanden.

Jahopp! Där sitter jag ju då igen och har SVÅRT att tycka att jag är så himla bra när jag inte ens gick vidare till en intervju. HUR ska de veta hur jag är som person om de inte ens träffar mig? Jag vet att det är de som får skylla sig själva och allt det MEN jag söker bara jobb jag tror att jag är perfekt för. Dummare är man väl inte som 43 år, eller?

Vad har ni för strategier att hantera sånt här? Jaja, det var skönt att skriva av sig här i alla fall.

Ha en fortsatt härlig vecka och har er börjat som min. Så tar vi nya tag nu, eller hur?!

Kram kram