Translate

tisdag, december 03, 2013

Fantiserar om framtiden...

... det tycker jag är en kul sysselsättning när man som jag inte har en minsta aning om hur det kommer att se ut när jag kommer på plats i Bradford.

Det är spännande att titta på lägenheter via internetsidor när man inte kan föreställa sig hur det ser ut i områdena där de finns. Jag har ju någonstans att bo till vi hittar en större lägenhet. Jag åker ju knappast helt planlöst till ett annat land för att leva. Det är ju tur att jag har vänner på plats som kan kolla upp hyresvärden och bostaden så jag vet vad jag har att vänta.

Jag var hos ett medium idag och oj, vad mycket jag fick bekräftat och vad skönt att se att min intuition leder mig rätt. Visst kommer jag sakna mina barn, min mor och mina syskon men de är med mig i mitt hjärta hela tiden. Utan deras påhejande skulle jag aldrig vara på väg.

Oj, vad jag älskar att vara på väg någonstans. Jag ser fram emot att äntligen få blomma ut och vara den jag vill vara. Slippa vara kvävd, förminskad och alltid känna mig avig. Jag kan liksom vara en knasig främling, svenska och kvinna helt gratis där borta. Himmel vad skönt att få vara mig själv fullt ut. Jag ska ta chansen att vara ännu mera JAG ännu mera Harriet vem hon nu än må vara. Denna person som i ena stunden är en vilsen fjortis för att i nästa stund vara en vis gumma i nittioårsåldern. Fast jag måste ju säga att jag tycker om den här glömska, lite vimsiga, förvirrade och livsglada människan. Jag misstänker att jag har massor att ge människor och kanske jag äntligen kommer uppnå min potential och få vara en stor tillgång för någon annan på mina villkor.

Kanske hittar jag min roll i ett samhälle där jag tillåter mig själv att känna mig inkluderad. Där jag tillåter mig själv att känna mig älskad, unik och underbar på mitt alldeles egna unika sätt. Jag längtar efter att i en tid när jag ska lära känna mig själv så har jag chansen att göra det tämligen ofärgat av svenska lagomsamhället där jantelagen är så stark fortfarande att de som lyser lite mer än normen anses som paria och avarter i samhället. Kanske är det så att jag behöver nya förutsättningar för att släppa gammalt skräp.

Min dotter visade mig häromdagen genom att säga åt mig att jobba i hennes fina lera och göra saker att jag faktiskt fortfarande är kreativ trots att min hälsa och mina förutsättningar försökt visa mig motsatsen. Det är härligt kanske jag till och med kan komma igång med att läsa också. Det ska jag prova med imorgon. Ligga och läsa i sängen. Låta boken föra mig till en annan plats och tid, uppleva andras känslor, dofter och se nya omgivningar, människor och lära mig nytt. Det ska jag prova faktiskt. Nu dricker jag varm oboy och njuter av den. Jag har varit frusen hela dagen.

Idag har jag tänkt mycket på både Tiffany och Disa. Jag saknar dem båda svårt. Tur jag snart får pussa på mammas hund igen. Jag konstaterar att jag verkligen inte mår bra utan en hund. När vi hittat en bra lägenhet där man får ha husdjur så ska jag adoptera en hund. Gärna en Staffordshire Bullterrier eller liknande... Stornosar är det bästa som finns av alla slag!


2 kommentarer:

Erika Chotai sa...

Vad härligt -- vilken energikick jag får av dina beskrivningar!

Ja, det är underbart att få börja på ny kula :) Tur dina barn är vuxna.. och sen, hur många timmar tar det till London, eller vart flyger man till Bradford.. åka buss..??

Kram och hoppas du får det lika underbart som du önskar. det låter verkligen som om du slängt av dig en stor resväska de senaste åren.

Har du tillgång till hjälp, måste jag bara fråga, eller har allt läkt.. jag tänker vård. eller klarar man sig själv nu ? Operationen som gjort så mycket för dig.

Take care <3

Unknown sa...

Jag flyger från Arlanda via Amsterdam och landar på Leeds/Bradford airport. Min resa börjar på Sundsvall/Härnösands flygplats.

Jag har inga problem efter operationen och sjukvården i England fungerar ju ungefär som här så det borde inte vara något problem.

Tack för din fina omtanke och vad roligt att du har glädje av det jag skriver.