Min värsta panikångest har lagt sig. Jag trivs hos K och jag har ett rikt liv i vardagen. Jag lär mig om mig själv varje dag och jag inser att det är som min kloka mamma sa. Mitt livs första livskris är här. Nu gäller det att ta reda på vem jag är, vad jag vill, vad jag inte vill och hur jag tänker mig livet. Jag är bara så tacksam att jag faktist har turen att omges av människor som vill mig väl. Jag har hittat en gospelkör att sjunga i vilket är viktigt för själen och för det sociala samspelet i livet.
Jag har ju äntligen varit på Naturhistoriska Riksmuséet, det tog bara x antal år att ta sig dit. Det var så mycket att ta in att min hjärna strejkade efter Cosmonova och en tredjedel av utställningarna. Det var bara att lyda och ta sig hemöver. Hem är nu Vällingby för er som undrar. Det är så bra att ha hamnat här. Det finns ju betydligt fler jobb att söka och eftersom jag bott både i Märsta och Hallstavik i ca tio år så är det nästan lika hemma som i Västernorrland.
Igår skaffade jag träningskort på gymmet som också var billigare i månaden än i Sundsvall. Jag har tänkt ägna mig åt att träna, äta bra och tänka på mig själv i år. Givetvis tar jag hänsyn till min hyresvärd också. Jag är duktigare att verkligen fråga vad som gäller och skadad efter behandlingen av J så är jag livrädd att det ska bli tokigt igen. Jag har en blixtrande huvudvärk idag så jag ska nog bara ta mig ner på centrum och handla lite kaffe, kaffefilter och en burk plus ett mått att ha mitt i. Som sagt jag är väldigt noga med att göra så få misstag som möjligt. Jag behöver trygghet och lugn mer än allt annat just nu.
Jag är lite extra tacksam att jag hamnade här eftersom jag har så många vänner här nere som jag nu har chansen att träffa och umgås med. Så mitt i allt det som varit svårt så går det alltid att hitta det som är bra. Det finns alltid någonting att känna uppskattning, tacksamhet och glädje för i även den svåraste av situationer. Jag kan ju säga att efter all smuts så njöt jag och grät nästan av lycka när jag kom på hotellrummet på Hilton i Bradford. Efter tredje avtvagningen började jag också känna mig som en människa igen.
Idag är första dagen som jag känner mig lugn och trygg på en rätt lång tid. "Mina hundar" har det bra, mina barn är bara 4,5 timmar bort och jag har en lugn tillvaro här. En tillvaro som jag kan förändra snabbt genom att ta tunnelbanan in till stan och sätta mig någonstans och bara njuta av alla vackra människor som finns.
Ute snöar det idag och det är lite ljusare ute och omvärlden ter sig lite vackrare under det tunna snötäcket.
Ha en härlig fredag nu alla! Tack för att ni tycker att jag är en person att lägga några minuter på och för att ni vill läsa det jag skriver.
Translate
Visar inlägg med etikett hundar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hundar. Visa alla inlägg
fredag, januari 10, 2014
tisdag, december 03, 2013
Fantiserar om framtiden...
... det tycker jag är en kul sysselsättning när man som jag inte har en minsta aning om hur det kommer att se ut när jag kommer på plats i Bradford.
Det är spännande att titta på lägenheter via internetsidor när man inte kan föreställa sig hur det ser ut i områdena där de finns. Jag har ju någonstans att bo till vi hittar en större lägenhet. Jag åker ju knappast helt planlöst till ett annat land för att leva. Det är ju tur att jag har vänner på plats som kan kolla upp hyresvärden och bostaden så jag vet vad jag har att vänta.
Jag var hos ett medium idag och oj, vad mycket jag fick bekräftat och vad skönt att se att min intuition leder mig rätt. Visst kommer jag sakna mina barn, min mor och mina syskon men de är med mig i mitt hjärta hela tiden. Utan deras påhejande skulle jag aldrig vara på väg.
Oj, vad jag älskar att vara på väg någonstans. Jag ser fram emot att äntligen få blomma ut och vara den jag vill vara. Slippa vara kvävd, förminskad och alltid känna mig avig. Jag kan liksom vara en knasig främling, svenska och kvinna helt gratis där borta. Himmel vad skönt att få vara mig själv fullt ut. Jag ska ta chansen att vara ännu mera JAG ännu mera Harriet vem hon nu än må vara. Denna person som i ena stunden är en vilsen fjortis för att i nästa stund vara en vis gumma i nittioårsåldern. Fast jag måste ju säga att jag tycker om den här glömska, lite vimsiga, förvirrade och livsglada människan. Jag misstänker att jag har massor att ge människor och kanske jag äntligen kommer uppnå min potential och få vara en stor tillgång för någon annan på mina villkor.
Kanske hittar jag min roll i ett samhälle där jag tillåter mig själv att känna mig inkluderad. Där jag tillåter mig själv att känna mig älskad, unik och underbar på mitt alldeles egna unika sätt. Jag längtar efter att i en tid när jag ska lära känna mig själv så har jag chansen att göra det tämligen ofärgat av svenska lagomsamhället där jantelagen är så stark fortfarande att de som lyser lite mer än normen anses som paria och avarter i samhället. Kanske är det så att jag behöver nya förutsättningar för att släppa gammalt skräp.
Min dotter visade mig häromdagen genom att säga åt mig att jobba i hennes fina lera och göra saker att jag faktiskt fortfarande är kreativ trots att min hälsa och mina förutsättningar försökt visa mig motsatsen. Det är härligt kanske jag till och med kan komma igång med att läsa också. Det ska jag prova med imorgon. Ligga och läsa i sängen. Låta boken föra mig till en annan plats och tid, uppleva andras känslor, dofter och se nya omgivningar, människor och lära mig nytt. Det ska jag prova faktiskt. Nu dricker jag varm oboy och njuter av den. Jag har varit frusen hela dagen.
Idag har jag tänkt mycket på både Tiffany och Disa. Jag saknar dem båda svårt. Tur jag snart får pussa på mammas hund igen. Jag konstaterar att jag verkligen inte mår bra utan en hund. När vi hittat en bra lägenhet där man får ha husdjur så ska jag adoptera en hund. Gärna en Staffordshire Bullterrier eller liknande... Stornosar är det bästa som finns av alla slag!
Det är spännande att titta på lägenheter via internetsidor när man inte kan föreställa sig hur det ser ut i områdena där de finns. Jag har ju någonstans att bo till vi hittar en större lägenhet. Jag åker ju knappast helt planlöst till ett annat land för att leva. Det är ju tur att jag har vänner på plats som kan kolla upp hyresvärden och bostaden så jag vet vad jag har att vänta.
Jag var hos ett medium idag och oj, vad mycket jag fick bekräftat och vad skönt att se att min intuition leder mig rätt. Visst kommer jag sakna mina barn, min mor och mina syskon men de är med mig i mitt hjärta hela tiden. Utan deras påhejande skulle jag aldrig vara på väg.
Oj, vad jag älskar att vara på väg någonstans. Jag ser fram emot att äntligen få blomma ut och vara den jag vill vara. Slippa vara kvävd, förminskad och alltid känna mig avig. Jag kan liksom vara en knasig främling, svenska och kvinna helt gratis där borta. Himmel vad skönt att få vara mig själv fullt ut. Jag ska ta chansen att vara ännu mera JAG ännu mera Harriet vem hon nu än må vara. Denna person som i ena stunden är en vilsen fjortis för att i nästa stund vara en vis gumma i nittioårsåldern. Fast jag måste ju säga att jag tycker om den här glömska, lite vimsiga, förvirrade och livsglada människan. Jag misstänker att jag har massor att ge människor och kanske jag äntligen kommer uppnå min potential och få vara en stor tillgång för någon annan på mina villkor.
Kanske hittar jag min roll i ett samhälle där jag tillåter mig själv att känna mig inkluderad. Där jag tillåter mig själv att känna mig älskad, unik och underbar på mitt alldeles egna unika sätt. Jag längtar efter att i en tid när jag ska lära känna mig själv så har jag chansen att göra det tämligen ofärgat av svenska lagomsamhället där jantelagen är så stark fortfarande att de som lyser lite mer än normen anses som paria och avarter i samhället. Kanske är det så att jag behöver nya förutsättningar för att släppa gammalt skräp.
Min dotter visade mig häromdagen genom att säga åt mig att jobba i hennes fina lera och göra saker att jag faktiskt fortfarande är kreativ trots att min hälsa och mina förutsättningar försökt visa mig motsatsen. Det är härligt kanske jag till och med kan komma igång med att läsa också. Det ska jag prova med imorgon. Ligga och läsa i sängen. Låta boken föra mig till en annan plats och tid, uppleva andras känslor, dofter och se nya omgivningar, människor och lära mig nytt. Det ska jag prova faktiskt. Nu dricker jag varm oboy och njuter av den. Jag har varit frusen hela dagen.
Idag har jag tänkt mycket på både Tiffany och Disa. Jag saknar dem båda svårt. Tur jag snart får pussa på mammas hund igen. Jag konstaterar att jag verkligen inte mår bra utan en hund. När vi hittat en bra lägenhet där man får ha husdjur så ska jag adoptera en hund. Gärna en Staffordshire Bullterrier eller liknande... Stornosar är det bästa som finns av alla slag!
Etiketter:
adoptera,
barn,
CIty of Bradford,
dotter,
England,
hjärta,
hundar,
jantelagen,
kreativitet,
läsa,
mor,
sakna,
Staffordshire bullterrier,
syskon,
Tiffany och Disa,
vara jag,
vara på väg
lördag, juni 01, 2013
Kul och fina grejor.
Har hittat den här sajten med roliga tryck och annat. Eller hittat och hittat förresten, jag har skapat vissa tryck själv och andra har jag kombinerat ihop till nya på allt från babybodysar till en mugg.
Kolla in min butik på Spreadshirt!
Kolla in min butik på Spreadshirt!
måndag, januari 28, 2013
Hundar och lägenhet
Min underbara hund fyllde 1 år igår. Världens charmigaste, snällaste, roligaste, omtänksammaste och älskade Amstaffmix Disa. Tillsammans med min kära Yorkie Tiffany som fyllde 6 år i förrgår så är jag den lyckligaste matten i världen.
Inte nog med detta. Jag har fått en lägenhet i Sundsvall trots att det är stor brist på tvåor. Så HURRAA! För både hundarna och min nya lägenhet. Mina vuxna barn bor kvar i lägenheten i stan och jag flyttar till Bredsand som är 7 minuter bort med bil.
I slutet av februari bär det äntligen av. Vad spännande det ska bli. Jag övar nu allt jag kan i att tänka på mig själv i första hand. Svårt är det men alldeles nödvändigt.
onsdag, januari 14, 2009
Uppdrag Granskning: Svenskar luras köpa sjuka hundar från Spanien

Svenskar luras köpa sjuka hundar från Spanien Läs genom att följa länken.
Såg på svt och programmet om de sjuka spanska hundarna där jag upprördes över flera saker. Först och främst den cyniska handeln med levande djur. Sedan blev jag alldeles hjärtskärande ledsen över hur de stackars djuren blev behandlade - eller snarare bristen på behandling. Lögnaktiga veterinärer och skrupelfria människor som profiterar på vänliga människors empati. Sedan ovanpå allt detta så är djuren smittade av en farlig parasit som kan överföra svåra sjukdomar till oss människor - må så vara att det är via en mellanvärd, en mygga - men med den takt som vårt klimat förändras så kanske det inte dröjer så lång tid innan vi har denna mygga här i Sverige.
Det var också helt vidrigt att se hur de stackars hundarna fraktades som packade sillar i kattburar under en lång resa på 350 mil nonstop.
Jag gråter både för hundarna, de vänliga hussarna och mattarna och jag är också ledsen för de mödor, pengar och den svåra oro som det innebär för de som är ansvarsfulla och vill ta hand om sina djur.
Läs om Leishmania här.
Citat ur programmet och på webben: Undersökningen visar att närmare 300 hundar behandlats för den dödliga sjukdomen Leishmania - det är fler än tre gånger så många som finns registrerade hos Jordbruksverket.
måndag, september 01, 2008
fredag, maj 09, 2008
Jag har haft fullt upp idag...
Jag har tagit all underull från Lacy idag - äntligen! Jag har badat båda hundarna och snart är det dags för nästa stora utmaning med Tiffany - kloklippning. Hon låter som om jag håller på att kapa benen och slår henne med stumpen stackarn. Ändå är jag så oändligt försiktig med tasarna och klorna.
Själv har jag unnat mig ett bad ikväll med hårinpackning. Det tycker jag är mysigt. Till middag idag gjorde jag broccoligratäng med fetaost och Billinge med massa grädde och till det gjorde jag fläskfilé med god sås. Mumma!
Hundarna har också varit ute tre gånger idag och de mår som små gudinnor. Det är belöning det. Nu ska jag snart gå och se lite tv för det är sci-fi kväll på 6:an - woohoo! Jag erkänner villigt nörden i mig som blir hög av lite science fiction, sagor och äventyrsfilmer.
Jag är älskare av The Matrix filmerna, Star Wars filmerna, Sagan om Ringen (är det bästa som hänt i mitt filmliv - suck!), Beowulf, Den 13:e krigaren, Braveheart, Solaris, Röd Planet, Armageddon, Indipendence Day och många andra fantastiska filmer....
Så nu ska jag ta och varva ner för imorgon är det fokus inför konserten som gäller. Min pappa ska komma och titta för första gången när jag sjunger i Spectra. Känns jättekul.
Ha en lovely evening,
//mysmamman
Etiketter:
6:an,
Armageddon,
badat,
Beowulf,
Braveheart,
Den 13:e krigaren,
film,
hundar,
Indipendence Day,
mat,
Röd Planet,
Sagan om Ringen,
sagor,
sci-fi,
Solaris,
Star Wars,
The Matrix,
Tiffany och Lacy
onsdag, mars 26, 2008
Efter jag hade haft Kyrkis idag...

... så var jag så slut att jag inte orkade andas nästan. Så jag gick ut med hundarna och lagade mat och stöp sedan i säng och sov tre timmar. Det är så sjukt jobbigt att bli så trött att det nästan smärtar att andas.
Jag är i det här skicket innan barnen får sommarlov numer varje år. Jag ligger nästan på randen av utbrändhet och tangerar gränsen hela tiden. Samtidigt som det blir allt ljusare och trevligare ute och kraven på mig själv stiger.
Såna dagar känner jag mig som jag skulle vilja byta plats med Ingemar i Norrlands Guld reklamen. Du vet den där kompisen säger att:
- Ingemar! Han vart beamad.
- Jaha - svarar kompisen - hoppas han får de' bra.
Jag skulle vilja skutta fram till det är klart besked om vi får åka till Clinica Vintersol på Teneriffa och jag behöver som förälder verkligen ett positivt svar nu. Jag behöver sol, värme och vila för att gaska upp mig själv igen. Jag behöver få åka tre veckor som anhörig till min dotter och bara få slappna av i förvissningen om att hon får bra omsorg, träning och upplevelser åtminstone en period av året.
Annars hoppas jag att sommaren blir varm,härlig och rätt torr. Förra sommaren var det så kallt att jag inte badade utomhus en enda gång. Det måste vara första gången sedan jag dök i en sjö en gång. Jag som alltid varit som en fisk i vattnet har inte ens badat utomhus. DET är galet.
Nu aka jag snart sova igen för jag är otroligt nog lika trött fortfarande. Jag är nog rätt slut i nerverna nu och det känns skönt att sommaren inte är mer än 2,5 månad bort i alla fall.
GÄÄÄÄSP!
//tröttochslutmamman
torsdag, mars 20, 2008
Fantastiskt vackert väder idag!

Solen strålar så härligt och ljuset silas genom mina blå gardiner i sovrummet. Det känns skönt.
Min natt däremot har varit allt annat än härlig. Mina två hundar fick lite för mycket hundgodis häromdagen och fick diarré. Bläärk! Den stanken och det golvet kära bloggläsare är jag glad att ni slapp.
Det tog sammanlagt tre timmar att ta reda på golvet, torka av sladdar *ryyys* och till sist ge två mycket slokna hundar varsitt bad. Jag blev alldeles slut av vämjelse och allt slit att ta reda på detta.
Dagar som dessa är jag ganska tacksam att jag inte har ett arbete jag måste gå till. Efter allt var omhändertaget kunde jag somna om och har sovit fram till ca 10.30 i alla fall. Hundarna får fil och en sked mat nu och en sked mat då idag. För att avlasta deras stackars magar. Fungerar det bra ska de få ris och kokt köttfärs till middag sedan.
Önskar er alla en härlig dag,
//enastående mamman
måndag, januari 28, 2008
Nu har Lacy kommit!!

Vilket charmtroll - alla de värsta farhågorna behövde jag aldrig ha. Vi älskade henne från första stund och hon oss med. Hon är lite mager så vi håller på att göda upp henne lite. Med rent vatten och så har jag köpt ett foder som ska vara extremt bra för hundar med känslig mage.
Sitter just nu och fnissar då Tiffany och Lacy leker för fullt. De har så kul tillsammans. Med tanke på Lacy's bakgrund är jag fascinerad över hur mjukt och fint sätt hon har. Mat är ett riktigt gott sätt att belöna på - det kan hon äta hur mycket som helst. Tiffany har verkligen saknat någon att leka med - någon hund - jag ser hur hon utvecklas lite i sänder redan. Känns bra att hon får öva på att vara hund, på riktigt!
Det är så kul att se - hahaha - nu när Tiffany har fått konkurrens så äter hon Dentastix igen *fniss*
Jag har gett hundarna två mål mat i skrivande stund - 12.09 - men Tiffany fattar inte ännu att Lacy äter även hennes mat om hon inte snabbar sig ;-) Så om inte Tiffy fattar det här snart kommer hon att bli en riktig smalis..
Mer om hundarnas vedermödor och glädjeämnen kommer senare.
Vill gärna be er som är hundälskare att kolla in www.hundhjalpen.se och titta och läs om organisationen och vad det är som gäller för deras hundar. Har ni massa tid, kärlek och kunskap så hjälper de er att hitta den hund som passar just dig och din situation bäst. Snälla gör det så många hundar behandlas illa i världen och kan du bara hjälpa en till ett bättre liv så har du gjort bra ifrån dig.
//hundälskarmamman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






