Translate

söndag, april 26, 2009

Tänk att jag fortfarande är så påverkad...


Jag känner mig fortfarande rätt knäckt och är fortfarande ganska rädd att sjunga i kör, lovsångsteam och solo. Numer känner jag bara viss frihet och glädje att sjunga under gudstjänsten. Det är en stor sorg i mitt liv. Jag är rädd för människor som behandlar mig illa och det känns som ett stort svart hål inombords när jag tänker på att hänge mig i ett större sammanhang igen.

Jag saknar sångglädjen och glädjen i att det är fullt tillräckligt att jag är den jag är. Att min röst är bra och att det faktiskt lönar sig att vara omtänksam, ärlig och rak mot sin omgivning. Rättvisa i samhället får jag aldrig men jag tycker ändå att det borde finnas lite mer empati och kärlek människor emellan i kristna sammanhang.

Jag kunde till exempel inte gå på en härlig lovsångs och danskväll häromkvällen då jag visste att en person som behandlat mig mycket illa skulle vara där. Detta trots att jag inte vill något hellre än att trivas och sjunga igen.

MEN jag duger inte som den människa jag är - DET är helt klart. Tyvärr så är det så...
Jag gråter inombords utav det svek jag känner då jag vet att många andra människor reagerar som jag men inte vågar göra något åt det - eller - ens vågar hålla med mig.

Jobbigt i detta fallet just nu....


2 kommentarer:

Frida sa...

Vi känner oss alla otillräckliga och dåliga då och då. De som behandlat dig illa känner nog så ännu oftare än vad du gör. De har något i sig som gör att de måste trycka ner andra för att själva kunna lyfta från marken. Men sanningen att säga är att de säkerligen kommer hem och inte alls mår så bra som de trodde att de skulle göra. Om man tycker om sig själv och mår bra med den man är så kan man också ge glädje till andra. Skänker man andra lycka så är det de bästa man kan göra för att känna att man lyfter från marken ett litet tag. Att ge andra människor ett leende skapar ett inre leende hos sig själv. Jag tycker bara att du ska fortsätta vara den glada Harriet som jag sett! Självklart har man stunder då man är ledsen också. Och det är fullt tillåtet. Men tänk på glädjen du ger andra. Och var inte rädd för att vara den du är. Hoppas att du vågar sjunga för full hals. För jag vet att du har en fin röst och en otrolig utstrålning. Stå på dig och låt inte de svaga nå dig. För det är vad de är. De är svagare än dig.

Du som är ett dragonsfan kan ju tänka på det som står i sporthallen. Att en drake lyfter i motvind, inte medvind.
"Spread your wings and fly."

Unknown sa...

Tack Frida!

Du är så snäll som tar dig tid att kommentera hos mig och skänka mig några väl valda ord och tankar när jag så väl behöver dem.

Du är härlig och rar själv..

Kram och TACK!
//Harriet