Translate

Visar inlägg med etikett tillkortakommanden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tillkortakommanden. Visa alla inlägg

fredag, mars 14, 2014

I frustrationen är det bara tomhet

Tom var precis så jag kände mig igår. Tom, livstrött, frustrerad, uppgiven, sorgsen och bara helt utsliten mentalt. Idag känns det lite bättre och näsan är nu återigen ovanför vattenytan även om jag trampar vatten som en galning under ytan för att ens ha den där.

Disa är min hund, min kärlek och mitt underbara stöd. Hon älskar mig alltid och jag är så tacksam för att hon finns i mitt liv igen. Hur kunde jag tro att jag skulle må bra utan henne? Vilken tur att jag har fina vänner som insåg att vi behöver varandra för att må som allra bäst. Tack Emma och Ange, jag älskar er nog allt lite extra ska ni veta.



Disa, 2 år



Tomheten som kommer av frustrationen är rubriken, låt oss återvända till den. Vad kommer då frustrationen av? Jo, den kommer av en lång räcka tillkortakommanden i mitt liv. Nu ska jag vara ful i mun, den där djävla fibromyalgin som gjort mitt liv surt, i första hand. Jag orkar ju inte en bråkdel av vad mitt hjärta vill och det gör mig galen. Inget positivt tänkande i världen har effekt på eländet heller.

Jag hade tänkt att skriva något mer men just nu är jag blockerad. Med lite tur återkommer jag senare med något klokt att säga. Det blir inte bättre än så här just nu.

XOXO

lördag, oktober 06, 2012

Det är verkligen så...

Nog känns det lite tungt ibland. Ibland när du känner att du vill mer men vet inte vad du vill riktigt. Det är svårt att vilja mycket och att inte orka. Det är rätt irriterande faktiskt.

Jag älskar ju människor egentligen men vissa sår tar längre tid att läka än jag vill. Det är också irriterande. Jag vill vara den som är storsint, kärleksfull och tillitsfull. Ibland orkar jag inte det och då blir jag besviken på mig själv.

Jag vet att när jag till slut säger att jag förlåter kommer till slut hjärtat att följa efter. Jag tycker dock att den processen borde gå fortare. Jag grubblar lite för mycket och det är irriterande.

Men trots att jag tycker mina, i min värld, tillkortakommanden är just, irriterande, så är det samtidigt en styrka
eftersom jag till slut når fram. Många gånger när jag förlåter mina egna tillkortakommanden blir det en något kortare process när jag ska förlåta andras.