Jag har ju också jobbat två kvällar och vet ni, jag gillar det. Tycker det är trevligt att ringa till människor däremot är det lite förbluffande att vuxna människor slänger på luren innan man presenterat sig klart. Jag älskar däremot de lite krångligare personerna jag ringer. De där som inte tänker svara på vissa frågor, de där som konstrar litegrann och inte bara köper frågorna rätt av. Jag gillar att människor tänker själva och ifrågasätter. En skillnad jag märkt är dock att unga människor hellre svarar på frågor än de äldre. De som har svårt med hörseln vill gärna hjälpa men det blir svårt. Jag försöker vara så vänlig jag kan i bemötandet med andra och jag är tacksam för varje person som svarar.
Det allra bästa med det här jobbet är att jag inte behöver bära med mig någonting hem att fundera på efteråt. I samma ögonblick som jag kliver ut på Sturegatan så kan jag släppa jobbet och fokusera på annat.
Jag hoppas verkligen jag får lite lugn och ro nu. Lite lugn att arbeta och skapa ett nytt liv. Det känns lite konstigt att vara 44 år gammal och allt jag äger och har ryms i tre IKEA säckar. Däremot har jag ett rikt liv med fina vänner. Jag har vänner som faktiskt har ställt upp även när jag inte trodde någon fanns där. Mina barn är fantastiska och finns också där. Min mor och mina syskon är också ovärderliga även om jag träffar vissa för sällan. I det stora hela så känner jag mig ändå rik och nu är jag registrerad som svensk igen.
Blir det några nya äventyr så blir det på begränsad tid och med en bas i Sverige att hålla mig till.
Jag har lärt mig det att jag ger mig gärna ut på äventyr men jag vill gärna ha kvar tryggheten här hemma. Visst har det varit jobbigt att lämna allt, sälja eller ge bort allt. (Nu borde det ju trilla in pengar denna månad) Tur jag får lite pengar nu när jag måste börja om till att börja med att skapa ett sovrum.
