Det känns lockande dels att starta eget....

... dels att vara anställd...

Jag fortsätter min jobbjakt och tycker faktiskt att i det skede där jag är nu att jag trivs. Jag har hittat massa nya möjligheter och har lyckats lösa problemet med boende till det GÅR att hitta en lägenhet.

Jag känner mig trots ett par nya nej idag - hoppfull. Det känns kul, utmanande och glädjande faktiskt. Jag ska ta itu med att läsa på om att starta eget i en bra bok jag fick och jag ska ovanpå det göra lite mer research om ett företag jag är intresserad av.

Det är en utmaning att söka jobb när jag tänker att jag faktiskt är som en tonåring igen i mitt otåligaste jag. Det är rätt skönt att känna mig hungrig på livet. Vem vet var jag hamnar? Det är ju jättekul!

Det är skönt med duktiga och självständiga unga vuxna som avkomma. Det betyder ju att jag uppfostrat dem rätt - trots allt! Eller hur?

Tänk hur allt kan kännas mycket lättare efter ett tag.

Jag är glatt överraskad över att jag är mycket starkare än vad jag tror. Jag är också fascinerad och lycklig över att mina barn är så kloka.

Jag är mycket lycklig över att vara jag - trots att jag är i högsta grad klantig och gör fel. Som tur är så börjar jag kunna förlåta även mig själv för mina brister. Det betyder inte att jag inte tar ansvar för dem det betyder bara att jag vågar se dem, förlåta och sedan arbeta med dem.

Tänk att jag är starkare än jag tror - nästan hela tiden. Det bor nog allt en liten Pippi Långstrump i mitt hjärta som bara längtar efter att få komma ut i dagsljuset. Tänk vad bra det är med Ljuset tar man ut alla troll i det - SÅ SPRICKER DE!

Tack för alla goa vänner som finns där. Tack för alla ni som orkar bry sig. Faktiskt lite tack till mig själv som vågar se sanningen och vågar låta mig själv fortsätta växa.

Jag väljer bort de som sårar och håller de som är riktiga vänner nära. Tack för att just NI finns. Ni vet vilka ni är förhoppningsvis. För mig är ni väl förborgade i mitt hjärta. Jag älskar er!