Idag känns det bättre

Tack och lov varar inte tiden nere i det mörkaste hålet inte för evigt. Redan idag känns det bättre. Jag har bestämt vad jag ska göra nu med resten av mitt liv.

Jag ska göra ALLT som står i min makt för att bli skuldfri. Har jag tur kan jag ha fixat det till det blir dags att ha möjlighet till en lägenhet med förstahandskontrakt om sisådär en 10 - 15 år. Så jag vill ha ALLA bra tips ni har på att spara pengar, få pengar att växa. Den extravagans jag vill behålla för att det kommer möjliggöra för mig att jobba är gym för 199 kr/mån och min hund Disa som är bra både för min psykiska och mentala hälsa.

Jag behöver en plan för att på 10 år med en inkomst på kanske 9000 kr/mån med min lön från jobbet när den kommer igång kommer ge mig.

Jag har möjlighet att sälja Aloe Vera - köp av mig?!

Jag är singel och har hundvakt så jag kan jobba i princip så mycket jag orkar till min kropp säger ifrån. Jag tänker jobba till jag stupar. Jag har möjlighet att prova det tack vare att jag har möjlighet till steglös avräkning för mina 75% sjukersättning. Målet är här att klara av att jobba heltid och slippa vara sjukpensionär såklart. Det vore en dröm! Kanske klarar jag av det när jag bara har mig och Disa att ha ansvar för.

Ok!

Utgifter varje månad:

Hyra av inackorderingsrum: 4000 kr/mån
Mat till mig och hunden: 2000 kr/mån
SL-kort så jag tar mig till jobbet: 790 kr/mån
Gym: 199 kr/mån
Medicin: 300 kr/mån i genomsnitt
Sjukvård: 150 kr/mån i genomsnitt

Skulder att betala av ca 200 000 kr plus räntor

Ok! Smarta människor ös på med bra förslag! Hjälp mig göra bättre val och lösa problemet. Ge mig tips på sätt att spara pengar. Jag fixar mitt hår själv, har ingen prenumeration, har inga hobbies som kostar pengar. Hjälp mig hitta sätt att stimulera min hjärna att inte strida mot beslut jag fattar själv och försöka vara obstinat mot dem.

:-D

Nu kommer äntligen lugnet efter stormen...

Min värsta panikångest har lagt sig. Jag trivs hos K och jag har ett rikt liv i vardagen. Jag lär mig om mig själv varje dag och jag inser att det är som min kloka mamma sa. Mitt livs första livskris är här. Nu gäller det att ta reda på vem jag är, vad jag vill, vad jag inte vill och hur jag tänker mig livet. Jag är bara så tacksam att jag faktist har turen att omges av människor som vill mig väl. Jag har hittat en gospelkör att sjunga i vilket är viktigt för själen och för det sociala samspelet i livet.

Jag har ju äntligen varit på Naturhistoriska Riksmuséet, det tog bara x antal år att ta sig dit. Det var så mycket att ta in att min hjärna strejkade efter Cosmonova och en tredjedel av utställningarna. Det var bara att lyda och ta sig hemöver. Hem är nu Vällingby för er som undrar. Det är så bra att ha hamnat här. Det finns ju betydligt fler jobb att söka och eftersom jag bott både i Märsta och Hallstavik i ca tio år så är det nästan lika hemma som i Västernorrland.

Igår skaffade jag träningskort på gymmet som också var billigare i månaden än i Sundsvall. Jag har tänkt ägna mig åt att träna, äta bra och tänka på mig själv i år. Givetvis tar jag hänsyn till min hyresvärd också. Jag är duktigare att verkligen fråga vad som gäller och skadad efter behandlingen av J så är jag livrädd att det ska bli tokigt igen. Jag har en blixtrande huvudvärk idag så jag ska nog bara ta mig ner på centrum och handla lite kaffe, kaffefilter och en burk plus ett mått att ha mitt i. Som sagt jag är väldigt noga med att göra så få misstag som möjligt. Jag behöver trygghet och lugn mer än allt annat just nu.

Jag är lite extra tacksam att jag hamnade här eftersom jag har så många vänner här nere som jag nu har chansen att träffa och umgås med. Så mitt i allt det som varit svårt så går det alltid att hitta det som är bra. Det finns alltid någonting att känna uppskattning, tacksamhet och glädje för i även den svåraste av situationer. Jag kan ju säga att efter all smuts så njöt jag och grät nästan av lycka när jag kom på hotellrummet på Hilton i Bradford. Efter tredje avtvagningen började jag också känna mig som en människa igen.

Idag är första dagen som jag känner mig lugn och trygg på en rätt lång tid. "Mina hundar" har det bra, mina barn är bara 4,5 timmar bort och jag har en lugn tillvaro här. En tillvaro som jag kan förändra snabbt genom att ta tunnelbanan in till stan och sätta mig någonstans och bara njuta av alla vackra människor som finns.

Ute snöar det idag och det är lite ljusare ute och omvärlden ter sig lite vackrare under det tunna snötäcket.

Ha en härlig fredag nu alla! Tack för att ni tycker att jag är en person att lägga några minuter på och för att ni vill läsa det jag skriver.

It is done...

Den 27/12 2013 flyger jag från Sverige och flyttar till City of Bradford, Yorkshire, United Kingdom.

Mitt nya liv med min nya start börjar då!

Allt som hänt i mitt liv fram till nu har förberett mig för det här. Det ligger en fin tanke i det. Många tror nog att jag har agerat spontant och inte tänkt efter för att jag inte har sagt någonting. Men det har jag faktiskt, för ett år sedan talade jag om attt jag drömde om att bo i ett annat land, jag tror bara att ingen lyssnade.

Jag har längtat utomlands sedan jag var tonåring och försökt komma iväg. Jag valde att bli mor tidigt och då fick mina drömmar ligga på is. Nu är mina barn underbara vuxna, som stöder mig i mitt livsval och som vill se att jag gör något för mig själv. Älskade barn, tack för att ni tror på mig.

Vad skönt att datumet är klart, biljetterna är beställda och betalda. Blanketter är beställda, många frågetecken uträtade. Nu är det sant!

Dessutom ordnar det sig till det bästa för min hund. Hon får leva, bo nära skogen med fina människor med katter. Hon kommer få den kärlek hon förtjänar och jag vet att hon kommer att älska sina nya mattar också. Min ögonsten i djurskepnad kommer alltså få det bra och jag blir trygg i det.

Nu börjar frågorna hopa sig... kommer det bli detsamma utan Mello? Kommer jag kunna hålla ton när det är dags för Auld Lang Syne på nyårsafton? Blir det baptistkyrkan i Bradford eller ett annat samfund jag kommer gå till? Hittar jag ett bra gym? Kommer jag möta en Amos från Hem till Gården i det verkliga livet?

Är alla britter så coola som de som talar cockney? Kommer jag bara dåna av alla vackra miljöer? Kommer jag börja måla igen? Kommer jag bli en liten Emilie i krinolin på söndagarna? Blir jag släkt med Jane Eyre? Hur många museer hinner jag besöka på en vecka? När får jag se Stonehenge?

Frågorna är många och det kommer fortlöpande rapporter och fotografier från eder utsände i Bradford!

HälsoHuset i Timrå

Min nya arbetsplats; fint va?

Min arbetsledare; Bengt Nyström. EN gammal bodybuildingräv - fniss.

Läs mer om HälsoHuset här; http://dagbladet.se/nyheter/timra/1.79601

Det här har jag ställt iordning idag. Inte klart ännu men är rätt nöjd över hur jag börjat i alla fall. Kommer piffa upp mer eftersom.

Vackert gym, eller hur? Ljusa och trevliga lokaler.

En oas i skiljerummet mellan gym och reception.

Mer läsvärt om Bengts hustru Anette Hjärpe-Nyström och makarnas arbete tillsammans: http://www.kyrkan.nu/spinning_05.shtml

Jag tycker det är extra kul att träffa kända bodybuildingprofiler som Anders Graneheim som finns runt i krokarna så gott som dagligen på HälsoHuset som ligger i Timrå Värdshus gamla lokaler.

Det är extra fina erbjudanden denna vecka och Öppet Hus. Vill också passa på att tala om att tyvärr trots noggrann planering är det inte helt klart ännu. Väntar på att aerobicssalen skall bli helt färdigställd och även omklädningsrummen. Men gym, spinning och annat är klart och i god vigör.

Välkomna in till en trevlig lokal med härliga förgrundsfigurer med hjärtat inställt på att hjälpa andra medmänniskor till en bättre hälsa och genom sin gemytliga och trevliga atmosfär känner sig alla välkomna vare sig man är amatör, proffs, gammal, ung, tjock eller smal.

Välkomna in!

//mysmamman