Tack och lov varar inte tiden nere i det mörkaste hålet inte för evigt. Redan idag känns det bättre. Jag har bestämt vad jag ska göra nu med resten av mitt liv.
Jag ska göra ALLT som står i min makt för att bli skuldfri. Har jag tur kan jag ha fixat det till det blir dags att ha möjlighet till en lägenhet med förstahandskontrakt om sisådär en 10 - 15 år. Så jag vill ha ALLA bra tips ni har på att spara pengar, få pengar att växa. Den extravagans jag vill behålla för att det kommer möjliggöra för mig att jobba är gym för 199 kr/mån och min hund Disa som är bra både för min psykiska och mentala hälsa.
Jag behöver en plan för att på 10 år med en inkomst på kanske 9000 kr/mån med min lön från jobbet när den kommer igång kommer ge mig.
Jag har möjlighet att sälja Aloe Vera - köp av mig?!
Jag är singel och har hundvakt så jag kan jobba i princip så mycket jag orkar till min kropp säger ifrån. Jag tänker jobba till jag stupar. Jag har möjlighet att prova det tack vare att jag har möjlighet till steglös avräkning för mina 75% sjukersättning. Målet är här att klara av att jobba heltid och slippa vara sjukpensionär såklart. Det vore en dröm! Kanske klarar jag av det när jag bara har mig och Disa att ha ansvar för.
Ok!
Utgifter varje månad:
Hyra av inackorderingsrum: 4000 kr/mån
Mat till mig och hunden: 2000 kr/mån
SL-kort så jag tar mig till jobbet: 790 kr/mån
Gym: 199 kr/mån
Medicin: 300 kr/mån i genomsnitt
Sjukvård: 150 kr/mån i genomsnitt
Skulder att betala av ca 200 000 kr plus räntor
Ok! Smarta människor ös på med bra förslag! Hjälp mig göra bättre val och lösa problemet. Ge mig tips på sätt att spara pengar. Jag fixar mitt hår själv, har ingen prenumeration, har inga hobbies som kostar pengar. Hjälp mig hitta sätt att stimulera min hjärna att inte strida mot beslut jag fattar själv och försöka vara obstinat mot dem.
:-D
Translate
Visar inlägg med etikett lägenhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lägenhet. Visa alla inlägg
lördag, februari 15, 2014
söndag, januari 19, 2014
Drömmar kan vara stora och små...
... de kan vara korta och långa men så länge man provar att uppfylla dem så är det väl bra, eller?
Jag har tur att jag är stark och kan resa mig fort. Jag har tur som har glädjen i själva livet och inte i ägodelar. Jag har tur som kan anpassa mig och jag är glad att jag kan omvärdera, utvärdera och skapa ny struktur i det som känns ostrukturerat.
Ibland har jag otur när jag tänker men jag tar ansvar för mina fattade beslut och ställer saker och ting till rätta. Jag blir mer och mer övertygad om att jag har en mild form av aspergers och adhd eftersom något kan verka som en jättebra idé ändå blir bara fel. Andra saker jag är irriterad på hos mig själv är att jag kan få en fix idé och inte förrän jag har utfört den blir jag lugn och kan tänka på annat. Jag menar, jösses, varför kan inte jag var klok och eftertänksam som andra? Varför är jag aldrig nöjd? Varför kan inte jag finna mig i saker och tiga still?
Visst ibland är handlingskraft bra men ibland kan det bli bara fel. Min livskris efter mitt Englandsäventyr blev ju kort eftersom jag hade panik i något dygn och sedan fungerade hjärnan igen. Ja hjärnan fungerar på mina villkor och inte riktigt lika utmärkt som många andras. Jag blir förbluffad över min förmåga att förstå ganska komplicerade filosofiska, matematiska tankar som andra förklarar men känner mig aldrig lika skarp som min son Jonas eller min vän E-L. Min första makes analytiska förmåga skulle jag vilja ha.
Det som eventuellt kan betecknas som mitt i livet undran om än inte kris. Så gäller det väl att hitta min plats i livet. Det skrämmer inte men är ändå en period som handlar mycket om att iaktta, känna efter och känna in. En smula introvert och en smula försök till eftertanke börjar komma in i mitt liv. Kanske kommer det lite mognad också till mig, kanske kan jag få känna mig mer jämn eller så blir jag en total rebell även i fortsättningen som kräver min egen individualitet och uttryck.
Just nu är min fixa idé att få hem älskad Disa så fort som möjligt. Visserligen är det ju trevligt men jag känner att mitt fokus ligger där. Min smala lycka är ju att jag ska ta mig in till Stockholm och provjobba imorgon. Vad spännande! Det känns också spännande att ta reda på bästa vägen hem eftersom den buss jag nu har åkt med ett par vändor inte går efter klockan nio från Danderyds Sjukhus och busstationen där. Tur att jag även är inställd på problemlösning och ser fram emot att lösa dem även om jag när jag befinner mig mitt i dem, kan sucka tungt och undra, hur gör jag nu då?
Jag har tur att jag är stark och kan resa mig fort. Jag har tur som har glädjen i själva livet och inte i ägodelar. Jag har tur som kan anpassa mig och jag är glad att jag kan omvärdera, utvärdera och skapa ny struktur i det som känns ostrukturerat.
Ibland har jag otur när jag tänker men jag tar ansvar för mina fattade beslut och ställer saker och ting till rätta. Jag blir mer och mer övertygad om att jag har en mild form av aspergers och adhd eftersom något kan verka som en jättebra idé ändå blir bara fel. Andra saker jag är irriterad på hos mig själv är att jag kan få en fix idé och inte förrän jag har utfört den blir jag lugn och kan tänka på annat. Jag menar, jösses, varför kan inte jag var klok och eftertänksam som andra? Varför är jag aldrig nöjd? Varför kan inte jag finna mig i saker och tiga still?
Visst ibland är handlingskraft bra men ibland kan det bli bara fel. Min livskris efter mitt Englandsäventyr blev ju kort eftersom jag hade panik i något dygn och sedan fungerade hjärnan igen. Ja hjärnan fungerar på mina villkor och inte riktigt lika utmärkt som många andras. Jag blir förbluffad över min förmåga att förstå ganska komplicerade filosofiska, matematiska tankar som andra förklarar men känner mig aldrig lika skarp som min son Jonas eller min vän E-L. Min första makes analytiska förmåga skulle jag vilja ha.
Det som eventuellt kan betecknas som mitt i livet undran om än inte kris. Så gäller det väl att hitta min plats i livet. Det skrämmer inte men är ändå en period som handlar mycket om att iaktta, känna efter och känna in. En smula introvert och en smula försök till eftertanke börjar komma in i mitt liv. Kanske kommer det lite mognad också till mig, kanske kan jag få känna mig mer jämn eller så blir jag en total rebell även i fortsättningen som kräver min egen individualitet och uttryck.
Just nu är min fixa idé att få hem älskad Disa så fort som möjligt. Visserligen är det ju trevligt men jag känner att mitt fokus ligger där. Min smala lycka är ju att jag ska ta mig in till Stockholm och provjobba imorgon. Vad spännande! Det känns också spännande att ta reda på bästa vägen hem eftersom den buss jag nu har åkt med ett par vändor inte går efter klockan nio från Danderyds Sjukhus och busstationen där. Tur att jag även är inställd på problemlösning och ser fram emot att lösa dem även om jag när jag befinner mig mitt i dem, kan sucka tungt och undra, hur gör jag nu då?
Etiketter:
adhd,
Aspergers,
Danderyds Sjukhus,
Disa,
drömmar,
hund,
individualitet,
jobba,
korta,
långa,
lägenhet,
mognad,
problemlösning,
rebell,
små,
stora,
struktur,
Stureplan,
sucka,
uttryck
söndag, november 17, 2013
Skönt med hjälp och sällskap...
Idag har jag med lite hjälp av min mamma städat lägenheten. Jag har kollat in Tescos sortiment och jag har gett bort/sålt iväg lite kläder och skor. Jag måste göra en supertuff rensning... Svårt det där.
Imorgon kommer det två personer och tittar på lägenheten så förhoppningsvis så kommer jag ur den före jul. Det hade ju varit väldigt skönt. Det jag inte blir av med ska jag skänka bort till Erikshjälpen men helst hoppas jag att någon jag känner tar sakerna.
Imorgon hoppas jag få svar på de offerter jag bett in om att frakta iväg två flyttkartonger. Jag ska också kolla med flygbolaget om det kan gå att skicka en kartong och två väskor med dem då jag ska flytta. Har jag tur kan det gå utan att jag blir ruinerad.
Min mamma var också en ängel som hade med sig bullar och pepperkakor. Det var supergott det. Dessutom hade hon kexchoklad med sig. Uuunderbart eftersom jag varit väldigt sugen på det. Tack tack!
Wish me luck om lägenheten!!!
Imorgon kommer det två personer och tittar på lägenheten så förhoppningsvis så kommer jag ur den före jul. Det hade ju varit väldigt skönt. Det jag inte blir av med ska jag skänka bort till Erikshjälpen men helst hoppas jag att någon jag känner tar sakerna.
Imorgon hoppas jag få svar på de offerter jag bett in om att frakta iväg två flyttkartonger. Jag ska också kolla med flygbolaget om det kan gå att skicka en kartong och två väskor med dem då jag ska flytta. Har jag tur kan det gå utan att jag blir ruinerad.
Min mamma var också en ängel som hade med sig bullar och pepperkakor. Det var supergott det. Dessutom hade hon kexchoklad med sig. Uuunderbart eftersom jag varit väldigt sugen på det. Tack tack!
Wish me luck om lägenheten!!!
måndag, januari 28, 2013
Hundar och lägenhet
Min underbara hund fyllde 1 år igår. Världens charmigaste, snällaste, roligaste, omtänksammaste och älskade Amstaffmix Disa. Tillsammans med min kära Yorkie Tiffany som fyllde 6 år i förrgår så är jag den lyckligaste matten i världen.
Inte nog med detta. Jag har fått en lägenhet i Sundsvall trots att det är stor brist på tvåor. Så HURRAA! För både hundarna och min nya lägenhet. Mina vuxna barn bor kvar i lägenheten i stan och jag flyttar till Bredsand som är 7 minuter bort med bil.
I slutet av februari bär det äntligen av. Vad spännande det ska bli. Jag övar nu allt jag kan i att tänka på mig själv i första hand. Svårt är det men alldeles nödvändigt.
lördag, februari 05, 2011
Jag har duschat i MIN lägenhet.
Tänk att någonting så vardagligt kan vara en källa till ett sånt välmående. Jag mår fantastiskt av känslan att kunna glädjas och leva i nuet och helt ograverat njuta av en vanlig dusch - hemma - utan att behöva klä på mig och gå någonstans.
Jag är så tacksam att jag kan känna mig lycklig i även det lilla för det gör ju att jag klarar av även det stora (livet) sedan.
tisdag, juni 03, 2008
Nackstavägen 17 E

Planlösning på lägenheten jag hoppas att jag får. Jag vill/behöver så mycket få hyra den. Så många av våra bekymmer skulle bli så oerhört mycket mindre för min och Johannas del.
Det var mindre än 10 som hade bokat/intresseanmält sig till lägenheten. Hoppas, hoppas, hoppas att vi faktiskt är ensamna om att vilja ha den. Det vore så underbart skönt att veta att allt ordnar sig.
//Enastående mamma
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

