Nyårsafton i Bradford

Sitter här i pyjamas och kollar på Starship Enterprise och dricker lite rödvin. Inte det minsta glamoröst men å andra sidan brukar jag ju inte fira Nyårsafton hemma i Sverige direkt heller. Idag fick jag brev från Skatteverket att jag var registrerad som utvandrad. Det känns stort faktiskt. Jag befinner mig fortfarande i någon slags fas där jag ska fatta att det är sant att jag är här. Jag gjorde det! Det är en smått galen känsla och jag var så euforisk idag att jag var tvungen ut och gå då jag kände mig så oerhört rastlös. Imorgon ska jag fortsätta att upptäcka mina nya omgivningar och promenerar längre bort. Jag provade att gå i parken men höll då på att göra världens vurpa i leran ett par gånger så jag tar nog och håller mig till gatorna ett tag tills jag har vandringskängor att använda.

Jag måste erkänna att jag känner mig lite lyxig trots att jag sitter i mitt lilla rum och anledningen till det är att jag fullständigt slappnar av för första gången på evigheter. Såg vår fastighetsskötare Raymonds två vita åsnor idag. Jättefina men oerhört skygga var de. Nu vet jag i varje fall hur de ser ut.

Det här året har verkligen inneburit en resa där jag gått från att känna mig fastlåst, bestämt mig för att 2013 skulle bli mitt år och det blev det med en stor smäll. Jag hade ingen aning i början av året när jag tyckte att det var ett enormt steg att låta mina vuxna barn, smarta och bra på alla vis, klara sig själva och jag flyttade till Bredsand. Nu befinner jag mig i England, Bradford och försöker liksom hämta andan och inse min nya verklighet. Det är stort, kanske modigt men mest underbart. Det är också rätt svindlande, nytt och kommer vara oerhört lärorikt. Allt sånt jag värdesätter högt. Den 8 januari börjar jag en kör och ska sjunga klassiskt. Det var oerhört längesedan. Tycker jag att det låter ok och de inte gråter när jag kommer att öppna munnen kommer det innebära mycket ny kunskap. Hurra.

Så var ni än befinner er så önskar jag först ett härligt nyårsfirande och sedan ett underbart 2014.

GOTT NYTT ÅR!

Fantiserar om framtiden...

... det tycker jag är en kul sysselsättning när man som jag inte har en minsta aning om hur det kommer att se ut när jag kommer på plats i Bradford.

Det är spännande att titta på lägenheter via internetsidor när man inte kan föreställa sig hur det ser ut i områdena där de finns. Jag har ju någonstans att bo till vi hittar en större lägenhet. Jag åker ju knappast helt planlöst till ett annat land för att leva. Det är ju tur att jag har vänner på plats som kan kolla upp hyresvärden och bostaden så jag vet vad jag har att vänta.

Jag var hos ett medium idag och oj, vad mycket jag fick bekräftat och vad skönt att se att min intuition leder mig rätt. Visst kommer jag sakna mina barn, min mor och mina syskon men de är med mig i mitt hjärta hela tiden. Utan deras påhejande skulle jag aldrig vara på väg.

Oj, vad jag älskar att vara på väg någonstans. Jag ser fram emot att äntligen få blomma ut och vara den jag vill vara. Slippa vara kvävd, förminskad och alltid känna mig avig. Jag kan liksom vara en knasig främling, svenska och kvinna helt gratis där borta. Himmel vad skönt att få vara mig själv fullt ut. Jag ska ta chansen att vara ännu mera JAG ännu mera Harriet vem hon nu än må vara. Denna person som i ena stunden är en vilsen fjortis för att i nästa stund vara en vis gumma i nittioårsåldern. Fast jag måste ju säga att jag tycker om den här glömska, lite vimsiga, förvirrade och livsglada människan. Jag misstänker att jag har massor att ge människor och kanske jag äntligen kommer uppnå min potential och få vara en stor tillgång för någon annan på mina villkor.

Kanske hittar jag min roll i ett samhälle där jag tillåter mig själv att känna mig inkluderad. Där jag tillåter mig själv att känna mig älskad, unik och underbar på mitt alldeles egna unika sätt. Jag längtar efter att i en tid när jag ska lära känna mig själv så har jag chansen att göra det tämligen ofärgat av svenska lagomsamhället där jantelagen är så stark fortfarande att de som lyser lite mer än normen anses som paria och avarter i samhället. Kanske är det så att jag behöver nya förutsättningar för att släppa gammalt skräp.

Min dotter visade mig häromdagen genom att säga åt mig att jobba i hennes fina lera och göra saker att jag faktiskt fortfarande är kreativ trots att min hälsa och mina förutsättningar försökt visa mig motsatsen. Det är härligt kanske jag till och med kan komma igång med att läsa också. Det ska jag prova med imorgon. Ligga och läsa i sängen. Låta boken föra mig till en annan plats och tid, uppleva andras känslor, dofter och se nya omgivningar, människor och lära mig nytt. Det ska jag prova faktiskt. Nu dricker jag varm oboy och njuter av den. Jag har varit frusen hela dagen.

Idag har jag tänkt mycket på både Tiffany och Disa. Jag saknar dem båda svårt. Tur jag snart får pussa på mammas hund igen. Jag konstaterar att jag verkligen inte mår bra utan en hund. När vi hittat en bra lägenhet där man får ha husdjur så ska jag adoptera en hund. Gärna en Staffordshire Bullterrier eller liknande... Stornosar är det bästa som finns av alla slag!

From one EU country to another...

Det där med EU har en bra klang ibland. Jag kan flytta med bibehållen sjukersättning till England utan att bli utan min sjukersättning. Den får jag ända fram till jag blir ålderspensionär. WOW!

Tacksam, tacksam, tacksam! Då kommer jag klara mig fint. Det känns bra i själen det.

Moving to Bradford

WOW! Du vet sannerligen aldrig var livet kan ta dig. Här står jag idag. Har en vän i Bradford, Yorkshire och jag kommer att flytta dit. Ja, det är sant. Jag ska flytta till Bradford. Ivrigt påhejad av mina barn som tycker jag ska ta chansen. Jag och Disa tar Jesus med oss i hjärtat och byter land. Jag kommer sälja allt jag äger och köpa mig en laptop och en ny mobiltelefon innan jag far. Allt i mitt liv har lett fram till det här ögonblicket. Alla dörrar som nyligen stängts har lett fram hit. Hit där jag nu befinner mig. Jag tar chansen, jag ska helt omskapa mig själv.

Det finns någon liten pionjärkänsla att sälja allt jag äger och har för att bege mig till helt oväntade omgivningar. Lära känna en ny kultur eller som det är i England, många olika kulturer. Det ska bli kul att lära mig om mig själv, säkert väldigt utmanande också, att se mig själv som en främling. Möta nyfikenheten hos andra, få möta deras frågor. Uppleva massor nytt i ett land jag alltid har älskat, tala ett språk jag alltid tyckt mycket om, få leva ut min brittiska humor och möta människor jag aldrig skulle ha kunnat få möta annars.

Livet är STORT jag känner mig modig och stark. Jag ska försöka dela med mig av mina erfarenheter här på bloggen och vilka frågeställningar, vilka problem och möjligheter jag kommer att möta. Det är fantastiskt.

Livet är gott!