Translate

Visar inlägg med etikett kamp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kamp. Visa alla inlägg

onsdag, november 06, 2013

Livet är fantastiskt OCKSÅ.

Så är det då två veckor kvar till nästa lönemånad börjar och jag upptäcker att det kommer gå den här månaden också. Vad skönt att hunden har mat, jag har mat och vatten fulla kranen. Vilken välsignelse att jag fick tillbaka pengar för att jag råkat betala internet två gånger. Jag är noggrann i varje fall *fniss* Så nu kan jag handla mjölk och fylla på busskortet idag.

Allting går med lite tilltro, kärlek till livet och glädje i det lilla. Visst är det tufft att ha lite pengar kvar i slutet av månaden bara för att jag kämpar med att hålla näsan ovanför vattenytan. Men vet ni, trots att jag blir less ibland så stärker kampen mig, det gör mig glad att se vad jag klarar av. För varje gång något nytt hinder dyker upp så lyckas jag hitta ett nytt sätt att se på det, komma runt det eller över det. Jag är ändå rätt stark och det är skönt att känna det.

När jag mår riktigt dåligt så har jag gått på myten om att jag inte kan göra något åt saken. Den som skapar det är jag själv. Rätt dumt kan jag tycka! Det finns de som klarat av att ta itu med värre saker än mig och lyckats. Det är ingen skillnad på mig och dom - EGENTLIGEN - detsamma gäller er andra också. Jag lovar!

Nu finns det ingen universallösning för att ta itu med eller klara av detta såklart men vi kan alla förändra någonting i även en riktigt tung situation.

För att förändra världen och våra sammanhang måste vi börja med oss själva. Finns inget annat sätt. Ingen quickfix, ingen lösning som passar alla. För fast vi är så lika varandra så är vi också olika - just det är det som gör att mötet med andra människor är så givande. Jag älskar att lära mig nytt, lära om och göra nytt.

Livet är fantastiskt OCKSÅ!





fredag, februari 13, 2009

Vet ni vad jag blir trött på?





Människor med funktionshinder

7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

8 § Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

Jag blir trött på ständig kamp för min dotter - men jag slåss för henne som en uppretad lejonhona.


Jag blir trött på skolorna i Sverige som inte följer Skollagen, FN:s barnkonvention och andra viktiga avtal och skrifter till förmån för att uppfylla ett budgetmål.


Jag blir trött på att det ständigt är min dotter som hamnar i kläm när det blir frågan om något hon har rätt till.


Jag blir fruktansvärt upprörd när samhällsklimatet i Sverige inte ens bryr sig om en svårt sjuk, ung kvinna och vill hjälpa henne till ett innehållsrikt liv.


Jag efterlyser rektorer med civilkurage, lärare med ett starkt, stridbart hjärta och jag drömmer om politiker som vågar ta ställning för barnens rätt och livsvillkor.


Utopi? Ja, tyvärr

Rätt? Nej

Framtiden? Vet ej


Förtvivlad och besviken återigen på det Socialdemokratiska/Miljöpartistiska styret i min kommun - Sundsvall.


Finns det NÅGON skola i min kommun som skulle vara beredd att se hur värdefullt även min dotters liv är? Hjälper det att byta till någon annan skola?


Johannas assisten dras in fr o m höstterminen 2009 och hon får då klara sig bäst hon kan. Jag jobbar numer heltid och har inte en chans att sköta hennes undervisning utöver detta.


Orolig och förtvivlad mor till Johanna, 14 år med svår barnreumatism.


Mer om vår kamp kan du läsa här, här, här och här. Här ett debattinlägg.


Mycket mer har hänt men jag nöjer mig med detta så länge. Hoppas ni har ork att läsa och kommentera gärna.




Så här arg är jag!!


måndag, december 29, 2008

Annars undrar jag bara....


... varför det blir så lite i Sundsvalls Tidning och i Dagbladet om Körslaget? VI GICK JU VIDARE! I allsin dar!

Tänker....

Är vår kamp för Norrland och Sundsvall ointressant?