Translate
måndag, december 03, 2012
Så kommer då livet ifatt mig?!
Jag erkänner att jag inte är en obotlig optimist. Mitt liv suger aphårt ibland, rätt ofta känner jag mig som bluffen som ska bli avslöjad när som helst. Jag vet hur jag vill leva men kommer aldrig göra det. Mitt liv kan jag inte styra särskilt mycket över. Mitt liv har jag inte makten i. Mitt liv styrs av att jag är sjuk och inte kan göra mycket åt saken. Det är fruktansvärt att känna sig maktlös vid 43 års ålder. Jag hatar min sjuka kropp, jag avskyr helhjärtat att inte kunna som förr med envishet bita ihop och plantera fötterna i jorden för att få nytt fäste, spotta i nävarna och ta nya tag. Spottet är slut och köttet på mina händer har lossnat.
Som jag känner det nu är jag förbrukat, brutet gods som inte ens går att sälja på second hand. Jag vet att inlägget låter deppigt men ... Just nu är det så här. Just nu suger mitt liv för att jag suger.
Jag har inget att erbjuda, jag är tom!
Jag orkar inte samla kraft att våga drömma, för alla mina drömmar går i kras, jag förstör allt kring mig. Känns det som.
Just nu saknar jag hopp och jag längtar efter handlingskraft. Så känns det när livet kommer ifatt mig, ett liv som jag egentligen längtar att leva. Det har varit för många kränkningar för mig nu ett tag och i mitt trasiga hjärta river det upp stora, smärtsamma och blödande sår.
tisdag, mars 16, 2010
Vågar se lite framåt igen.

Det känns skönt med allt vad det innebär. Vad skönt det är att våga ta itu med saker som smärtar en svårt och att se att det blir som allra bäst när man möter just sin smärta, ångest eller vad det nu är. När man tagit sig igenom så har processen varit hård och skoningslös - men igenom är man. Det är detta som är livet. Våga se det som gör ont och även våga ta emot den lindring och frid som kommer tillbaka.
onsdag, mars 03, 2010
Jag ä tacksam för att jag slipper vara less hela tiden.

Jag är tacksam att inte mitt hjärta gör så ont att jag tror det ska spricka varje dag.
fredag, juli 10, 2009
Har mått jätteskumt idag..

Min puls låg på 96 (vilopuls), så fort jag har rört mig idag har jag svettats så mycket att jag sett nyduschad ut, jag tempade imorse, förutom min ledvärk som sitter i händer, fotleder och från nacke till korsben så har min underbara mage (läs buk) börjat spöka igen. Jag ser återigen gravid ut och jag har så fruktansvärt ont. Så fort jag har rört mig idag så har hjärtat slagit så hårt att det hotat komma ur bröstet. Antar att jag har förhöjd sänka igen då för mitt blodsocker var sisådär ok och låg på 10 idag. Jag har medicinerat med Immodium Plus som läkaren sa skulle hjälpa idag + att jag har tagit vätskedrivande idag. Jag har ätit och druckit som man ska ... men likaväl mår jag skrutt.
Har förresten tröttnat på att det inte går att gå ned i vikt enligt traditionella metoder + Reduxin så nu tänker jag återuppta viktkampen med LCHF kost igen. Fr o m måndag börjar jag för att bli bättre i diabetesen och för att kanske se lite bättre ut också.
Har börjat tänka ett par varv till ang GBP efter att ha talat med en kompis som har diabetes och hade en väninna som nu har ett öppet hål in i buken efter en sådan operation. Mycket att tänka på igen alltså...
torsdag, mars 19, 2009
Hurra!

Håller på att lära mig om min nya MacBook och stortrivs framför den. Det var busenkelt att komma igång med internet och allting. Sedan är det ju en massa småtricks att lära sig såklart och smågrejor som får komma efter hand. Åååh, vad roligt det är med nya saker i sitt liv. Programmet iLife följde med och det ska bli roligt att lära sig något nytt. Ska bli intressant att överföra fotografier från den gamla datorn och se hur svårt/enkelt det blir.
onsdag, mars 18, 2009
Dampond mage - och 6 veckors väntetid för undersökning.
Hade sett fram emot att få komma på koloskopi för att få reda på vad det är för fel på mig så fort som möjligt - men får nu vänta ända upp till 6 veckor innan jag får reda på något.
Symtomen är detsamma; feber, trötthet, illamående, blödning från tarmen och många tvåor på en dag blir det. Framförallt har buken svullnat så det ser ut som jag är gravid i åttonde månaden - väntar snart att få åka in till förlossningen.
SÅ länge jag inte blivit undersökt kan jag inte få någon medicin och så länge jag inte vet något blir jag ju fortsatt orolig över min situation.
Det är faktiskt jobbigt detta men jag hoppas att blodproverna jag tar imorgon ska visa något som gör att de kan skicka en akutremiss till sjukhuset för en snabbare tid. Det här är olidligt. Jag jobbar ju äntligen heltid och älskar mitt jobb. Jag vill kunna göra bra ifrån mig - istället får jag göra så gott jag kan - när jag egentligen vill ta i ordentligt.
*suck*
Lär väl återkomma i denna sak...
fredag, mars 06, 2009
Har varit till läkaren idag igen..

... först i morse fick jag reda på att jag fortfarande har en förhöjd sänka och det är inte alldeles lätt att ha det kan jag säga. Inte någonstans i närheten av Johannas höga sänkesiffror som tur är. ....
Jag var där idag för att jag hade upptäckt några nya prickar som ser ut som små blåmärken subkutant under huden från naveln och nedåt på buken. Det svider och gör jätteont av dem och buken är fortfarande spänd även om den inte gör så ont som förut. Jag måste ju erkänna att jag känner mig lite orolig över att jag fått dessa nya utslag och det gör ju inte det lättare att två läkare som tittade på dem inte hade sett sådana förut...
Jag ska göra en koloskopi dessutom istället för att göra en tarmröntgen med kontrast och det ser jag inte alls fram emot. Det gör säkert jätteont det med. Jag tycker dessutom att det är jätteläskigt och utlämnande att ligga med rumpan i vädret inför främmande människor. Jättejobbigt!
Remissen blev ivägskickad idag... så jag får hoppas att jag slipper gruva mig jättelänge...
söndag, mars 01, 2009
Var har min sångglädje tagit vägen?
Boken om Näktergalen av HC Andersen kan du köpa på Adlibris. Den kostar bara ynka 25 kr och kommer leva med dig länge.
Jag har kommit att fråga mig själv det på sistone. Ja, alltså var min sångglädje har tagit vägen någonstans? Har den drunknat i min ständiga längtan att prestera? Har den drunknat i min förevigt följeslagande dåliga självkänsla? Är det mina dåliga erfarenheter som till slut visat sitt fula tryne?
Var tog min kärlek till sång vägen? Varför vill jag inte bara brista ut i lovsång av kärlek till Gud? Varför vill inte jag sjunga i kör som har sjungit i kör sedan jag var fem år? Vad är det som händer? Vad ska jag nu lägga min energi på nu när sångglädjen verkar ha flyttat ut ur min själ för gott?
Jag känner mig så ledsen....
så nedbruten ....
så beklämd ....
... när jag tänker på körsång. Jag tycker inte att det är särskilt roligt längre att sjunga solo heller? Vem har tagit min glädje? Varför är jag så otroligt ledsen idag?
Vad konstigt att jag efter snart 40 år av en ständig kärlek till musik och att sjunga, kan finna mig själv sitta och gråta som efter att ha blivit dumpad av killen jag varit kär i.
Det gör så ont i mitt hjärta och jag vet inte om jag kommer läka igen.

För jag gör aldrig rätt. Det är alltid mitt fel om något händer. Jag får alltid klä skott för andras misstag och framför allt ... jag värdesätts aldrig som person eller den lilla, vingbrutna sångfågeln som bor i mitt hjärta någonstans.
All sångglädje har försvunnit och kvar finns bara en stor sorg, längtan och tomhet.
torsdag, september 18, 2008
Det finns vissa saker...

onsdag, maj 07, 2008
Om Fibromyalgi som jag lider av...

Fibromyalgi / Vad händer i kroppen?
Reviderad: 2006-01-02
Ont i kroppens muskler
Fibromyalgi är långvarig smärta eller värk i muskulaturen på flera ställen i kroppen kombinerad med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas att man har haft ont i minst tre månader. För att man ska få diagnosen fibromyalgi krävs att smärtan finns både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med smärtor i musklerna är att den ökade smärtkänsligheten är så utbredd.
Nerverna skickar signaler till hjärnan
Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas en signal till nervceller i ryggmärgen. Där kan smärtsignalen antingen gå vidare oförändrad eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare. Från ryggmärgen går smärtsignalen till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Man känner hur stark smärtan är, hur obehaglig den är, och var den sitter.
En ökad känslighet för smärta
När man lider av fibromyalgi har man en direkt förstärkning av smärtimpulser i ryggmärg och hjärna. Det betyder att man reagerar kraftigt på smärta, och att smärtan lätt sprider sig till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som normalt inte är smärtsamma gör ont. Tillståndet kallas för allodyni och kan finnas även på ställen där man inte har ont.
Muskelvärk är inte alltid fibromyalgi
Det kan finnas många andra skäl till att man har muskelvärk än just fibromyalgi. En muskelskada eller en akut muskelinflammation kan ge värk. En annan vanlig orsak kan vara att man under lång tid belastat musklerna på ett felaktigt sätt, till exempel genom felaktig arbetsställning eller genom monotont arbete utan tillräckliga pauser.
Flera orsaker kan ligga bakom
Det finns främst två orsaker till ökad smärtkänslighet vid fibromyalgi. Den vanligaste är långvarig muskelsmärta lokaliserad till ett område, till exempel smärta i ryggen eller nacken och skuldrorna. Den andra orsaken är långvarig uttalad stress. Långvarig smärta i leder, skelett och bindväv kan också ge ökad smärtkänslighet och fibromyalgi. Ökad smärtkänslighet kan dessutom uppstå utan känd orsak.
Fysiska orsaker
Vid fibromyalgi förändras en funktion i smärtsystemet. Denna funktionsstörning gör att man är mer smärtkänslig, och att tröskeln för vad som gör ont sänks. En sådan långvarig eller permanent funktionsstörning är en sjukdom. Läs mer om smärta i Sjukvårdsrådgivningen.se. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Stress och psykologiska orsaker
Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Den kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man drabbas av fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan öka intensiteten av symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.
Drabbar främst kvinnor
Drygt åtta av tio som lider av fibromyalgi är kvinnor. Orsakerna till den stora skillnaden mellan könen är inte känd. Men även friska kvinnor har lägre smärttrösklar än friska män, vilket gör att kvinnor lättare drabbas av långvariga smärttillstånd. Andra förklaringar som diskuteras är skillnad i muskelstyrka och det faktum att många kvinnodominerade yrken kräver ett statiskt muskelarbete. Det är oklart om sänkta östrogennivåer under klimakteriet skulle kunna bidra till att fibromyalgi ibland uppkommer under denna period i livet.Att det är fler kvinnor än män som drabbas får inte betyda att män med fibromyalgi glöms bort. Det kan krävas speciella rehabiliteringsprogram för män.
Barn kan också drabbas
Fibromyalgi förekommer över hela världen, och antalet patienter med fibromyalgi är ungefär två procent av befolkningen. De flesta insjuknar i 30- till 50-årsåldern, men även barn kan få fibromyalgi.
Olika svåra symtom
En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Undersökningar visar att hälften av de som har haft besvär i flera år inte tycker att tillståndet ändrar sig från år till år. I den grupp som märkt en förändring tycker hälften att de mår bättre och hälften att de mår något sämre jämfört med ett par år tidigare. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.
Smärta påverkar hela livet
Människor med fibromyalgi lider av mer eller mindre ständig smärta, stressrelaterade symtom, dålig sömn, trötthet och ofta depressiva symtom. Allt detta påverkar livskvaliteten, och både fritiden och arbetslivet påverkas. Eftersom kroppslig kontakt ofta gör ont kan samlivet drabbas.Omkring hälften av alla med fibromyalgi arbetar, men oftast deltid. Beslutet om man kan fortsätta sitt jobb eller inte beror bland annat på hur svåra symtom man har och hur arbetet kan anpassas till de begränsningar som fibromyalgi innebär.
