I frustrationen är det bara tomhet

Tom var precis så jag kände mig igår. Tom, livstrött, frustrerad, uppgiven, sorgsen och bara helt utsliten mentalt. Idag känns det lite bättre och näsan är nu återigen ovanför vattenytan även om jag trampar vatten som en galning under ytan för att ens ha den där.

Disa är min hund, min kärlek och mitt underbara stöd. Hon älskar mig alltid och jag är så tacksam för att hon finns i mitt liv igen. Hur kunde jag tro att jag skulle må bra utan henne? Vilken tur att jag har fina vänner som insåg att vi behöver varandra för att må som allra bäst. Tack Emma och Ange, jag älskar er nog allt lite extra ska ni veta.

Disa, 2 år

Tomheten som kommer av frustrationen är rubriken, låt oss återvända till den. Vad kommer då frustrationen av? Jo, den kommer av en lång räcka tillkortakommanden i mitt liv. Nu ska jag vara ful i mun, den där djävla fibromyalgin som gjort mitt liv surt, i första hand. Jag orkar ju inte en bråkdel av vad mitt hjärta vill och det gör mig galen. Inget positivt tänkande i världen har effekt på eländet heller.

Jag hade tänkt att skriva något mer men just nu är jag blockerad. Med lite tur återkommer jag senare med något klokt att säga. Det blir inte bättre än så här just nu.

XOXO

Svåra livsval...

Vissa beslut är svårare och lättare att fatta än andra. Jag tvingas säga adjö till min ögonsten när jag flyttar till Storbritannien och Bradford p g a detta:

In the UK it is illegal to own certain types of dogs. If you bring one of these dogs into Great Britain, you could be prosecuted and the dog seized.

The four prohibited breeds of dog are:

Pit Bull Terrier

Japanese Tosa

Dogo Argentino

Fila Brasileiro

It is prohibited to own dogs that resemble or look like any of the listed breeds above in Great Britain.  Pit Bull types can be called American Staffordshire Terriers (Am Staffs), Irish Staffordshire Bull Terrier (ISBT), Irish Blue or Red Nose.  Also some kinds of American Bulldogs have been found to be Pit Bulls.

In the UK, assessment of a dog is based on ‘type’ rather than breed and this means that it is illegal to own any dog with a semblance to those above in Great Britain, regardless of the breed/cross-breed.

Pet owners (or responsible persons) cannot obtain pre-clearance to enter Great Britain with a dog. If a dog is entered into Great Britain and it is suspected that it has the characteristics of a prohibited type, it could be reported to the competent authority (the police or local authority) and it may be seized and/or quarantined at the owner’s cost.  A court appearance may also be applicable and a possible fine.

The Dangerous Dogs Act (which prohibits four types of dog in this country) was amended in 1997 and one of the effects was to lift mandatory destruction orders that courts applied to dogs found to be of those types prohibited by the Act. It is now possible for prohibited dogs to be added to the Index but only at the direction of a court and only if the necessary conditions are met (tattooing, microchipping, etc). No owner may 'apply' to have their dog added to the Index - it is entirely a matter for the courts to decide whether a dog can be added to the Index. New exemptions can only be authorised at the discretion of the courts once a dog has been seized. It is not therefore possible to gain an exemption without first committing an offence.

For more information regarding the Dangerous Dogs Act please visit the following link:

https://www.gov.uk/control-dog-public

Kind Regards,

Paula Hunter

Deras okunskap, brist på förstånd och ovilja att ge rätt person ansvar för sin hund gör att det är omöjligt för mig att ta med henne utan att döma henne till döden och slänga mig själv i fängelse.

Det är lätt att välja att lämna henne i Sverige hos vänner för att det är det bästa för att hålla henne vid liv. Det är svårt för att jag nu ska välja att inte ha ansvaret för någon annan än mig själv. Jag ska välja bort att ha husdjur då jag tänker se mig om i världen och först och främst bo i England, Yorkshire och City of Bedford.

Jag förstår att många tänker att jag är självisk och är dum mot DIsa men egentligen. NU är det min tur och jag VET att hon får det bra. Jag vet att det är bättre att hon stannar här och får ett liv. Inte kommer jag att må bra om jag ännu en gång ska åsidosätta mitt liv.

Jag väljer hennes och mitt liv. Just nu innebär det att vi får skiljas åt och så är det.

Jag väljer MIG!

2013

Vad skönt att mina låga dagar är just dagslånga. Ofta hittar jag styrkan igen när jag minst anar det och ofta har jag ingen aning hur det går till. Jag hoppas att det är mitt 43 åriga liv som gett mig erfarenhet och verktyg att hantera även de lägsta dagarna. Jag har blivit rätt bra på det numer att bryta ihop och komma igen rätt snabbt. Jag ska också säga att för mig som är så skadskjuten är facebook en fantastisk källa till uppmuntran och kärlek. Det mest intressanta är ju att det ofta handlar om människor jag inte ens känner eller har träffat i verkliga världen, irl eller i köttrymden som jag hörde att det kallas, fniss. För nog är det väl lite fint att vi genom sociala medier faktiskt kan finna modet att finnas för andra och lyssna, lämna möjliga problemlösningar och samtidigt hålla en rätt bra distans till varandra. Jag som har svårt att sätta gränser mellan mitt liv och andras tycker det är väldigt skönt.

Det är så skönt att läsa vad kloka människor skriver, människor med andra erfarenheter och få tips hur man ska ta itu med sådant som hindrar en själv. Trots att man som jag brukar göra, inte orka med människor irl, ändå kunna ha ett socialt umgänge och liv på internet. Det är så skönt för då kan jag öva mig på min kommunikation och försöka hejda mig när jag är klantig eller uttrycker mig så det kan misstolkas. Det blir ju ett extra filter trots allt. För än hur mycket jag inte vill såra människor så visst händer det ändå ibland. Klantigt uttryckt åsikt, missbedömd situation och vad det nu kan vara.

Ja, nytt år igen - 2013 - vad händer då?

I år är MITT år! Det är mitt år på så sätt att jag ska sätta mig själv främst, säga nej mer och bara engagera mig i det som jag VILL göra. Mina barn är vuxna och detta året är mitt mål att hitta en lgh och flytta ut från dem så får de bli vuxna ihop och jag vara ensam. Det är ju så himla svårt att få tag i små lägenheter i Sundsvall så det är ju lättare att hitta EN liten 2:a än att hitta fyra stycken!

Vi har upprättat en slags cease firekänsla just nu. De är vuxna och vill klara sig själv och jag vill inte vara mamma, MAMMA längre. Jag behöver hitta vem jag är. Harriet har försvunnit så långt bort att jag inte riktigt har en aning om var hon tog vägen. Många delar av mig är liksom outvecklade, ofärdiga och stoppade i malpåse. Inte för att det är synd om mig på något sätt, utan bara för att det är nödvändigt för att kunna vara en bra mamma tror jag.

Vi älskar varandra men nu vill vi bryta oss fria från varandra alla för att starta nya liv, våra egna liv. Det känns sunt och mina barn är kloka så jag är inte det minsta orolig för deras skull. Jag finns ju dessutom till hands om det är något då jag vill fortsätta bo i samma stad som dem.

Bilden nedan är bara som en mental bild över hur en planlösning för min lägenhet skulle kunna se ut.

Ett latinskt uttryck som passar mig...

Ad augusta per angusta - Till triumf genom trångmål

Fortfarande förkyld...

Hästen jag hade Joons Joyride eller Moffa som vi kallade honom. Snäll som ett lamm var han.

Igår fattade jag ett svårt beslut.

Fr o m jul så kommer jag inte att ha Kyrkis mer. Jag har börjat känna mig stressad trots att jag tycker det är så kul. Jag blir stressad över att jag kommer till korta när det gäller att kunna massa olika lekar och att kunna mängder av barnsånger - vilket jag inte kan - jag är inte utbildad till förskollärare och har inte - tyvärr - lärt mig en massa där heller.

Jag har tvingats att fatta ett par stora och obekväma beslut den här terminen, det här med Kyrkis förstås och så har jag slutat sjunga i Spectra Gospel. Båda beror på att jag inte klarar av en stress som blivit negativ för min del. Jag vet inte om det beror på att jag har tappat självkänslan eller om det helt enkelt är för att jag har börjat jobba och vill satsa kraften på det.

I båda fallen så känns det som en sten lättat mitt bröst - trots att jag har älskat att göra båda delarna - jag känner att besluten är rätt även om de varit svåra och fått komma över lång tid. Jag är fortfarande in i en lång omformningsprocess utav mig själv som person och jag vet inte var det kommer att sluta.

Jag har en känsla av att det kan bero på att jag har haft ett liv som varit svårt i stora delar och ett liv kantat med stora utmaningar. För att citera Sagan om Ringen så; Känner jag mig som för lite smör som man brett på en alldeles för stor skiva bröd.

Jag upplever det som om jag bara gett allt av mig själv och glömt att jag faktiskt behöver lite för egen del också. Jag måste som person lära mig att säga nej, stopp och jag har inte tid. Det är ändå viktigast att jag finns till för barnen, Christer och hans barn det är där mitt fokus måste ligga. Jag måste också vända mig mer till Gud och låta Han ta större plats i mitt liv.

Vill jag fortsätta vara ärlig mot människor i min omgivning måste jag också vara ärlig mot mig själv.

Det är mycket som mal runt i min hjärna just nu men det är ändå skönt att jag mitt i mitt virrvarr också kommer fram till beslut som i alla fall just nu känns bra i mitt liv. Beslut som inte fattats lättvindigt utan som fått mogna över längre tid. Att vara vuxen innebär också att våga fatta de beslut som är obekväma för egen del. Ansvar får man ta hela livet och jag är inte rädd för det alls. Jag har haft ansvar både pålagt och självpåtaget hela mitt liv sedan jag var 1,5 år gammal så det är inget nytt.

Just nu så måste jag hitta en nivå som passar mig och mitt liv och inte en nivå som är påhittad för att jag tror att det krävs av mig och min omgivning.

Jag har min dotters sjukdom att försöka hjälpa både henne och mig att leva med. Jag har hennes aktiviteter som Elvirakören och nu äntligen Klubb Mysak varannan lördag. Jag har kyrkan, bönegruppen en underbar pojkvän och hans barn att ta ansvar för och omsorg om. Jag har Sundsvall Dragons som jag älskar att jobba frivilligt för och på toppen av allt detta har jag ett jobb som jag gillar mer och mer och en utbildning till nagelteknolog att se fram emot så känner jag att det räcker här. Jag är sjukpensionär på 75% trots allt och måste klara av att kunna arbeta de sista 25% för att få mitt liv att fungera bättre.

SÅ, så ser det ut just nu.... plus en rackarns förkylning... tror knappast att det blir någon lovsång på söndag för min del med den i åtanke.

//livsbejakarmamman

Till alla människor i mitt liv...

You all make a difference in my life!

//Harriet

Har skrivit ansökan till Majblomman och för skolskjuts idag.

Jag söker ur Majblommanfonden för att få lite assistans för att kunna äta ute någon gång och åka på utflykter när vi är på Teneriffa för dotterns habilitering i sommar. Vi längtar så mycket efter att komma till sol, värme och bad. Johanna ska ju dessutom få åka med pappa och campa, fiska i sommar. Hon får en bra sommar i år och det gör mig så lycklig.

Jag har också skrivit och ansökt om skolskjuts för Johanna även i fortsättningen till Nacksta skola som jag hoppas innerligt på. Det eller att jag får möjlighet att flytta till Nacksta området och att jag får hyra av MittHem (brrr, läskigt).

Det är ju kanske lite väl mycket att hoppas på, antar jag, att ett kommunalt hyresbolag ska se om sina kommuninnevånare som redan subventionerar dessa områden med sina skatter kan jag tänka mig. Men det vore ju fräckt om det gick att få lägenhet nära skolan och kunna promenera med underverket själv till skolan.

Jag älskar min dotter och vill henne allt gott i världen.

Något som är jättekul är att hon har kommit in på Sång i Kulturskolan i höst och att hon genom det får någon fritidsaktivitet som passar henne som handen i handsken. För hon är en fantastiskt duktig tjej att sjunga. Jag vill att hon ska få de chanser jag aldrig har haft och jag gör allt jag kan för att hjälpa henne uppfylla sina drömmar.

Underbara,älskade och underbara Johanna, 13 år.

Svar på min enkät om vad ni vill läsa om...

Det ni helst ville läsa om var följande:

Mitt liv
Kärlek
Basket
Musik

Bra, då vet jag att jag ska koncentrera mig på detta :-) Vad roligt att ni ville svara på mina frågor, då kan jag göra nya frågeställningar och jag ser alltid fram emot resultatet.

//enastående mamma